Skip to content

51. śvāsapratiṣēdhādhyāyaḥ

Adhikarana 1 (1-3) · Śloka 3

athātaḥ śvāsapratiṣēdhaṁ vyākhyāsyāmaḥ ||1|| yathōvāca bhagavān dhanvantariḥ ||2|| yairēva kāraṇairhikkā bahubhiḥ sampravartatē | tairēva kāraṇaiḥ śvāsō ghōrō bhavati dēhinām ||3||

View original

अथातः श्वासप्रतिषेधं व्याख्यास्यामः ||१|| यथोवाच भगवान् धन्वन्तरिः ||२|| यैरेव कारणैर्हिक्का बहुभिः सम्प्रवर्तते | तैरेव कारणैः श्वासो घोरो भवति देहिनाम् ||३||

Meaning of the śloka

Now, therefore, we shall explain the treatment (pratiṣedha) of śvāsa (breathlessness). Thus spoke Lord Dhanvantari. By the very same many causes by which hikkā arises, terrible śvāsa also arises in living beings.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

hikkāpratiṣēdhānantaraṁ tulyahētvādisāmyāt śvāsapratiṣēdhārambhaḥ; ata ēva vēgavadūrdhvāgatavātayōgitvasādharmyāt hikkāśvāsacikitsitamēkamēvōktaṁ carakē| śvāsanidānamāha- yairēvētyādi| yairēvēti vidāhyādibhiḥ| kāraṇaiḥ hētubhiḥ| bahubhiḥ anēkaiḥ, bahubhiriti kathanaṁ śvāsasya bahuprakāratvasūcanārtham| hikkā sampravartatē jāyatē, tairēva kāraṇaiḥ śvāsō dēhināṁ prāṇinaṁ bhavati| kiṁviśiṣṭaḥ? ghōraḥ| kārtikakuṇḍastu amuṁ pāṭhamayuktaṁ vadati, hikkāpratiṣēdha ēva hikkāśvāsayōstulyahētutvapratipāditatvāt; mayā punaḥ śrījējjaṭapaṭhitatvāt paṭhitaḥ||1-3||

Meaning of the commentary

The commentary says that after the chapter on hikkā, beginning śvāsa is fitting because the causes are alike; for that same reason Caraka states a single treatment for hikkā and śvāsa, owing to their shared quality of vāta going upward with force. 'By the very same' means by the burning foods and the like. 'Many' is said to indicate that śvāsa is of many kinds. Kārttikakuṇḍa considers this verse improper here, since the sameness of cause of hikkā and śvāsa was stated in the hikkā chapter itself; the commentator reads it as it was read by Jejjaṭa.

Key terms

śvāsa
Breathlessness, laboured breathing, as a classical disorder.
pratiṣedha
Treatment or prevention.

Adhikarana 2 (4) · Śloka 4

vihāya prakr̥tiṁ vāyuḥ prāṇō'tha kaphasaṁyutaḥ | śvāsayatyūrdhvagō bhūtvā taṁ śvāsaṁ paricakṣatē ||4||

View original

विहाय प्रकृतिं वायुः प्राणोऽथ कफसंयुतः | श्वासयत्यूर्ध्वगो भूत्वा तं श्वासं परिचक्षते ||४||

Meaning of the śloka

Prāṇa vāyu, leaving its natural state and joined with kapha, rises upward and makes one breathe hard; this they call śvāsa.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

idānīṁ śvāsasamprāptimāha- vihāyētyādi| prāṇō vāyuḥ, prakr̥tiṁ vihāya viguṇō bhūtvētyarthaḥ, ūrdhvagō bhūtvā tathā kaphasaṁyutaḥ san yadā śvāsayati taṁ budhāḥ śvāsaṁ paricakṣatē kathayanti| prāṇō vāyuḥ kaphasaṁyuta ityuktē'pi tatrānyē'pi dōṣāḥ samuccīyantē; yaduktaṁ tantrāntarē- “kṣudrakō vātikaḥ ślēṣmabhūyiṣṭhastamakaḥ smr̥taḥ| chinnaḥ pittapradhānaḥ syādanyau mārutakōpajau”- iti||4||

Meaning of the commentary

The commentary gives the pathogenesis. Prāṇa (vāyu) leaving its natural state, going upward and joined with kapha, makes one breathe; the wise call it śvāsa. Although only kapha is named with prāṇa, the other doṣas are also included, quoting another tantra: 'kṣudraka is from vāta; tamaka is where kapha predominates; chinna is where pitta predominates; the other two are from vāta aggravation'.

Key terms

prāṇa vāyu (prāṇa)
The vital vāyu associated with breathing.
śvāsayati
Makes one breathe hard.

Adhikarana 3 (5) · Śloka 5

kṣudrakastamakaśchinnō mahānūrdhvaśca pañcadhā | bhidyatē sa mahāvyādhiḥ śvāsa ēkō viśēṣataḥ ||5||

View original

क्षुद्रकस्तमकश्छिन्नो महानूर्ध्वश्च पञ्चधा | भिद्यते स महाव्याधिः श्वास एको विशेषतः ||५||

Meaning of the śloka

Kṣudraka, tamaka, chinna, mahān and ūrdhva: it divides in five ways; that great disease śvāsa is one, particularly.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

śvāsabhēdānāha- kṣudraka ityādi| sa śvāsa ēkō'pi kṣudrakādibhēdāt pañcadhā bhidyatē| saṅkhyēyanirdēśādēva pañcaprakāratvē siddhē pañcavacanaṁ tamakabhēdasya pratamakasya pr̥thaksaṅkhyāniṣēdhārtham||5||

Meaning of the commentary

The commentary says that though śvāsa is one, it divides into five by the divisions kṣudraka and the rest. The word 'five' is stated even though the number is already given by the list, in order to prevent pratamaka, a sub-type of tamaka, from being counted separately.

Key terms

kṣudraka
Minor breathlessness.
tamaka
Breathlessness with a sense of darkness.
chinna
Broken, interrupted breathing.
mahān / ūrdhva (mahān, ūrdhva)
Great and upward breathlessness.

Adhikarana 4 (6) · Śloka 6

prāgrūpaṁ tasya hr̥tpīḍā bhaktadvēṣō'ratiḥ parā | ānāhaḥ pārśvayōḥ śūlaṁ vairasyaṁ vadanasya ca ||6||

View original

प्राग्रूपं तस्य हृत्पीडा भक्तद्वेषोऽरतिः परा | आनाहः पार्श्वयोः शूलं वैरस्यं वदनस्य च ||६||

Meaning of the śloka

Its premonitory signs are: pain in the heart, dislike of food, great restlessness, distension and pain in the two sides, and tastelessness of the mouth.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

pūrvarūpamāha- prāgrūpaṁ tasyētyādi| tasya śvāsasya hr̥tpīḍādikaṁ prāgrūpaṁ bhavati||6||

Meaning of the commentary

The commentary says heart pain and the others are the prodromal signs of śvāsa.

Key terms

prāgrūpa
Premonitory signs.
āṇāha (ānāha)
Abdominal distension.

Adhikarana 5 (7) · Śloka 7

kiñcidārabhamāṇasya yasya śvāsaḥ pravartatē | niṣaṇṇasyaiti śāntiṁ ca sa kṣudra iti sañjñitaḥ ||7||

View original

किञ्चिदारभमाणस्य यस्य श्वासः प्रवर्तते | निषण्णस्यैति शान्तिं च स क्षुद्र इति सञ्ज्ञितः ||७||

Meaning of the śloka

One in whom breathlessness starts when he begins any small activity, and who gets relief when he sits down, is called kṣudra.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

kṣudraśvāsaṁ lakṣayati- kiñcidārabhamāṇasyētyādi| yasya kiñcit karma ārabhamāṇasya puruṣasya yaḥ śvāsaḥ pravartatē niṣaṇṇasya ca śāntimēti sa kṣudraḥ śvāsa iti sañjñitaḥ||7||

Meaning of the commentary

The commentary identifies kṣudra śvāsa: breathlessness arising on beginning some small work, and settling on sitting.

Key terms

kṣudra śvāsa
Minor breathlessness on mild exertion, relieved by rest.

Adhikarana 6 (8-10) · Śloka 10

tr̥ṭsvēdavamathuprāyaḥ kaṇṭhaghurghurikānvitaḥ | viśēṣāddurdinē tāmyēcchvāsaḥ sa tamakō mataḥ ||8|| ghōṣēṇa mahatā''viṣṭaḥ sakāsaḥ sakaphō naraḥ | yaḥ śvasityabalō'nnadviṭ suptastamakapīḍitaḥ ||9|| sa śāmyati kaphē hīnē svapataśca vivardhatē | mūrcchājvarābhibhūtasya jñēyaḥ pratamakastu saḥ ||10||

View original

तृट्स्वेदवमथुप्रायः कण्ठघुर्घुरिकान्वितः | विशेषाद्दुर्दिने ताम्येच्छ्वासः स तमको मतः ||८|| घोषेण महताऽऽविष्टः सकासः सकफो नरः | यः श्वसित्यबलोऽन्नद्विट् सुप्तस्तमकपीडितः ||९|| स शाम्यति कफे हीने स्वपतश्च विवर्धते | मूर्च्छाज्वराभिभूतस्य ज्ञेयः प्रतमकस्तु सः ||१०||

Meaning of the śloka

Mostly with thirst, sweat and vomiting, with a rattle (ghurghuri) in the throat; especially on a cloudy day he becomes distressed: that breathlessness is regarded as tamaka. A man seized with a great sound, with cough and kapha, who breathes weak, hating food, lying down troubled by tamaka: it subsides when kapha is reduced and increases in one who sleeps; when overcome by fainting and fever, it is to be known as pratamaka.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

tamakalakṣaṇamāha- tr̥ṭsvēdētyādi| saḥ tamakaḥ śvāsō mataḥ| kiṁviśiṣṭaḥ? tr̥ṭsvēdavamathuprāyaḥ| tr̥ṭ tr̥ṣṇā, svēdaḥ prasvēdaḥ, vamathuḥ thūtkr̥tiḥ, kaṇṭhē ghurghurikayā anvitō yuktaḥ| pratamakalakṣaṇamāha- mūrcchētyādi||8-10||

Meaning of the commentary

The commentary gives the signs of tamaka and pratamaka. 'Rattle in the throat' is a bubbling noise. Pratamaka is tamaka with fainting and fever.

Key terms

tamaka śvāsa (tamaka)
Breathlessness with a rattling throat, worse on cloudy days and lying down.
pratamaka
Tamaka with fainting and fever.
ghurghurikā
Rattling or bubbling sound in the throat.

Adhikarana 7 (11) · Śloka 11

ādhmātō dahyamānēna bastinā sarujaṁ naraḥ | sarvaprāṇēna vicchinnaṁ śvasyācchinnaṁ tamādiśēt ||11||

View original

आध्मातो दह्यमानेन बस्तिना सरुजं नरः | सर्वप्राणेन विच्छिन्नं श्वस्याच्छिन्नं तमादिशेत् ||११||

Meaning of the śloka

One who is distended, with a burning, painful bladder region, breathing in an interrupted way: one should call it chinna (broken) śvāsa.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

chinnalakṣaṇamāha- ādhmātō dahyamānēnētyādi||11||

Meaning of the commentary

The commentary says this gives the signs of chinna śvāsa.

Key terms

chinna śvāsa
Broken or interrupted breathing.

Adhikarana 8 (12) · Śloka 12

niḥsañjñaḥ pārśvaśūlārtaḥ śuṣkakaṇṭhō'tighōṣavān | saṁrabdhanētrastvāyamya yaḥ śvasyāt sa mahān smr̥taḥ ||12||

View original

निःसञ्ज्ञः पार्श्वशूलार्तः शुष्ककण्ठोऽतिघोषवान् | संरब्धनेत्रस्त्वायम्य यः श्वस्यात् स महान् स्मृतः ||१२||

Meaning of the śloka

One who is unconscious, tormented by pain in the sides, with dry throat, very noisy, with fixed eyes, breathing as if bent double, is said to have mahān (great) śvāsa.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

mahāśvāsalakṣaṇamāha- niḥsañjña ityādi| niḥsañjñaḥ cētanārahitaḥ, saṁrabdhanētraḥ saśōthalōcanaḥ, āyamya dvidhībhūyēva, śvasyāt śvāsaṁ kuryāt, sa mahān mahāśvāsaḥ| atra āśrayāśrayiṇōrabhēdāt mahāśvāsa ēva ‘mahān’ śabdēnōcyatē; ēvaṁ sarvatra||12||

Meaning of the commentary

The commentary gives the signs of mahāśvāsa. Niḥsaṃjña means without consciousness; saṃrabdhanetra means with swollen eyes; 'as if bent double' means folded in two; 'great' here stands for the disease itself, by the identity of a thing and its locus.

Key terms

mahāśvāsa
Great breathlessness.
niḥsaṃjña
Without consciousness.

Adhikarana 9 (13) · Śloka 13

marmasvāyamyamānēṣu śvasanmūḍhō muhuśca yaḥ | ūrdhvaprēkṣī hataravastamūrdhvaśvāsamādiśēt ||13||

View original

मर्मस्वायम्यमानेषु श्वसन्मूढो मुहुश्च यः | ऊर्ध्वप्रेक्षी हतरवस्तमूर्ध्वश्वासमादिशेत् ||१३||

Meaning of the śloka

One who, when the vital points are stretched, breathes repeatedly, bewildered, looking upward, with lost voice: one should call it ūrdhva śvāsa.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

ūrdhvaśvāsalakṣaṇamāha- marmasvityādi| marmasu hr̥dbastiśiraḥsu| āyamyamānēṣu ākr̥ṣyamāṇēṣu| mūḍhō niścēṣṭaḥ| muhuḥ anavaratam| ūrdhvaprēkṣī ūrdhvaprēkṣaṇaśīlaḥ| hataravō hatasvanaḥ||13||

Meaning of the commentary

The commentary gives the signs of ūrdhvaśvāsa. The vital points are the heart, bladder and head, being dragged; mūḍha means motionless; 'looking upward' means with a habit of gazing up; hataravaḥ means with lost voice.

Key terms

ūrdhva śvāsa (ūrdhvaśvāsa)
Upward breathlessness, with upward gaze and lost voice.
marma
Vital point.

Adhikarana 10 (14) · Śloka 14

kṣudraḥ sādhyatamastēṣāṁ tamakaḥ kr̥cchra ucyatē | trayaḥ śvāsā na sidhyanti tamakō durbalasya ca ||14||

View original

क्षुद्रः साध्यतमस्तेषां तमकः कृच्छ्र उच्यते | त्रयः श्वासा न सिध्यन्ति तमको दुर्बलस्य च ||१४||

Meaning of the śloka

Of these, kṣudra is the most curable; tamaka is curable with difficulty; three śvāsas are not cured; and tamaka in a weak person is not cured.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

idānīṁ śvāsānāṁ sādhyāsādhyatvamāha- kṣudra ityādi| kr̥cchraḥ kr̥cchrasādhyaḥ| trayaḥ śvāsāḥ chinnaśvāsamahāśvāsōrdhvaśvāsāḥ| tamakō durbalasya cēti durbalasya puṁsastamakaśvāsō na sidhyatītyarthaḥ; cakārāt tantrāntarōktaṁ ‘jvaramūrcchādiyuktasya’ ityapi labhyatē||14||

Meaning of the commentary

The commentary gives curability. Kṛcchra means curable with difficulty. The three (chinna, mahā and ūrdhva) are incurable. 'Tamaka in a weak person' means not cured; by the word 'and' the other tantra's statement adds 'in one with fever and fainting'.

Key terms

sādhyatama
Most curable.
kṛcchrasādhya (kṛcchra)
Curable with difficulty.

Adhikarana 11 (15) · Śloka 15

snēhabastiṁ vinā kēcidūrdhvaṁ cādhaśca śōdhanam | mr̥du prāṇavatāṁ śrēṣṭhaṁ śvāsināmādiśanti hi ||15||

View original

स्नेहबस्तिं विना केचिदूर्ध्वं चाधश्च शोधनम् | मृदु प्राणवतां श्रेष्ठं श्वासिनामादिशन्ति हि ||१५||

Meaning of the śloka

Some prescribe, except snehabasti, a mild upward and downward cleansing as best for those with strength who have śvāsa.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

idānīṁ cikitsāmāha- snēhabastiṁ vinētyādi| yadyapi śvāsē snēhabastiḥ prāṅniṣiddhaḥ, tathā'pyatra punarniṣēdhakaraṇaṁ śvāsē'vasthāvaśēnāpi tasyāprayōgārtham| vinā r̥tē| ūrdhvaṁ śōdhanaṁ vamanam, adhaḥ śōdhanaṁ virēkaḥ; mr̥du apīḍākaram, ētadvamanavirēkayōrviśēṣaṇam| prāṇavatāṁ balavatām| ādiśanti kathayanti| paramatamapratiṣiddhamanumatamēva||15||

Meaning of the commentary

The commentary says that although snehabasti was earlier forbidden in śvāsa, the repetition of the prohibition here is to prevent its use even in special stages. 'Upward cleansing' is emesis and 'downward' is purgation, both mild (not distressing). It is for the strong. The view of others is accepted because not forbidden.

Key terms

vamana (ūrdhvaśodhana)
Emesis (upward cleansing).
virecana (adhaḥśodhana)
Purgation (downward cleansing).
snehabasti
Oil enema.

Adhikarana 12 (16) · Śloka 16

śvāsē kāsē ca hikkāyāṁ hr̥drōgē cāpi pūjitam | ghr̥taṁ purāṇaṁ saṁsiddhamabhayāviḍarāmaṭhaiḥ ||16||

View original

श्वासे कासे च हिक्कायां हृद्रोगे चापि पूजितम् | घृतं पुराणं संसिद्धमभयाविडरामठैः ||१६||

Meaning of the śloka

In śvāsa, cough, hiccup and heart disease, old ghṛta cooked with abhayā, viḍaṅga and rāmaṭha (hiṅgu) is praised.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

śvāsē nityōpayōgikaṁ ghr̥tamāha- śvāsē ityādi| abhayādibhiḥ saṁsiddhaṁ purāṇaṁ ghr̥taṁ śvāsādiṣu pūjitamiti sambandhaḥ| purāṇaṁ daśavarṣasthitam| rāmaṭhaṁ hiṅgu||16||

Meaning of the commentary

The commentary says old ghṛta cooked with abhayā and the rest is praised in śvāsa and the others, for regular use. 'Old' means kept ten years; rāmaṭha is hiṅgu.

Key terms

purāṇa ghṛta (purāṇaṃ ghṛtam)
Aged ghṛta, ten years old.
rāmaṭha
Hiṅgu (asafoetida).

Adhikarana 13 (17) · Śloka 18

sauvarcalābhayābilvaiḥ saṁskr̥taṁ vā'navaṁ ghr̥tam | pippalyādipratīvāpaṁ siddhaṁ vā prathamē gaṇē ||17|| sapañcalavaṇaṁ sarpiḥ śvāsakāsau vyapōhati |18|

View original

सौवर्चलाभयाबिल्वैः संस्कृतं वाऽनवं घृतम् | पिप्पल्यादिप्रतीवापं सिद्धं वा प्रथमे गणे ||१७|| सपञ्चलवणं सर्पिः श्वासकासौ व्यपोहति |१८|

Meaning of the śloka

Old ghṛta prepared with sauvarcala, abhayā and bilva; or cooked with a paste of pippalī and the like, or in the first group (vidārigandhādi); with the five salts, the ghṛta drives out śvāsa and kāsa.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

sauvarcalābhayābilvairityādi| sauvarcalādibhiḥ siddhamanavaṁ purāṇaṁ ghr̥taṁ śvāsādiṣu saṁyōjyamiti sambandhaḥ| pippalyādipratīvāpamityādi|- pippalyādipratīvāpaṁ pippalyādikalkē siddham| prathamō gaṇō vidārigandhādiḥ, tasya kvāthēna siddham| sapañcalavaṇamiti siddhaṁ sat pañcalavaṇaprakṣēpaṁ pātavyamityarthaḥ| vikalpābhidhānaṁ pūrvayōgāpēkṣayā| kēcit pañcalavaṇēna saha siddhamiti manyantē; tannēcchanti nibandhakārāḥ, samānatantravirōdhāt||17||-

Meaning of the commentary

The commentary says the aged ghṛta cooked with sauvarcala and the others is applied in śvāsa and the rest. 'Pippalyādi-pratīvāpa' means cooked with a paste of pippalī and the like; the first group is vidārigandhādi, cooked with its decoction. 'With the five salts' means the five salts are added when it is drunk; the alternatives are named relative to the earlier yoga. Some take 'cooked with the five salts', which the commentators do not accept, because it conflicts with a similar tantra.

Key terms

anava ghṛta (anavaṃ ghṛtam)
Aged ghṛta.
pañcalavaṇa
The five salts.
pratīvāpa
Added paste.

Adhikarana 14 (18-20) · Śloka 21

hiṁsrāviḍaṅgapūtīkatriphalāvyōṣacitrakaiḥ ||18|| dvikṣīraṁ sādhitaṁ sarpiścaturguṇajalāplutam | kōlamātraiḥ pibēttaddhi śvāsakāsau vyapōhati ||19|| arśāṁsyarōcakaṁ gulmaṁ śakr̥dbhēdaṁ kṣayaṁ tathā | kr̥tsnē vr̥ṣakaṣāyē vā pacēt sarpiścaturguṇē ||20|| tanmūlakusumāvāpaṁ śītaṁ kṣaudrēṇa yōjayēt |21|

View original

हिंस्राविडङ्गपूतीकत्रिफलाव्योषचित्रकैः ||१८|| द्विक्षीरं साधितं सर्पिश्चतुर्गुणजलाप्लुतम् | कोलमात्रैः पिबेत्तद्धि श्वासकासौ व्यपोहति ||१९|| अर्शांस्यरोचकं गुल्मं शकृद्भेदं क्षयं तथा | कृत्स्ने वृषकषाये वा पचेत् सर्पिश्चतुर्गुणे ||२०|| तन्मूलकुसुमावापं शीतं क्षौद्रेण योजयेत् |२१|

Meaning of the śloka

Ghṛta cooked with hiṃsrā, viḍaṅga, pūtīka, triphalā, vyoṣa and citraka, with twice the milk, sprinkled with four times water, taken in kola measure, drives out śvāsa and kāsa, piles, distaste for food, gulma, loose stool and wasting. Or ghṛta cooked in the whole vṛṣa (vāsā) decoction in four times measure, with its root and flowers added, cooled, mixed with honey.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

hiṁsrāviḍaṅgētyādi| hiṁsrā br̥hadahiṁsrā, pūtīkaḥ cirabilvaḥ| dvikṣīraṁ dviguṇakṣīram| sarpiḥ prasthapramāṇam| kōlamātraiḥ ardhakarṣapramāṇaiḥ; anyē kalkasyālpīyastvāt kōlaśabdēna karṣamicchanti| kēcidasyāgrē ‘kr̥tsnē vr̥ṣakaṣāyē vā pacēt’ ityādi paṭhanti; tannēcchati śrījējjaṭaḥ, ‘vāsāghr̥taṁ ṣaṭpalaṁ ca ghr̥taṁ cātra hitaṁ bhavēt’ iti vakṣyamāṇavacanēna vāsāghr̥tasya kathanāt||18-20||-

Meaning of the commentary

The commentary says hiṃsrā is bṛhad-ahiṃsrā; pūtīka is cirabilva; 'twice milk' means milk in double measure; the ghṛta is a prastha; kola measure is half a karṣa (or a karṣa per others, since the paste is small). Some read a further passage 'or cook ghṛta with whole vṛṣa decoction'; Jejjaṭa does not accept it because vāsā ghṛta is stated later.

Key terms

hiṃsrā
Bṛhad-ahiṃsrā, a thorny drug.
kola mātra (kolamātra)
Measure of a jujube-fruit size.
vṛṣa
Vāsā (adhatoda).

Adhikarana 15 (21-22) · Śloka 23

śr̥ṅgīmadhūlikābhārgīśuṇṭhītārkṣyasitāmbudaiḥ ||21|| saharidraiḥ sayaṣṭyāhvaiḥ samairāvāpya yōgataḥ | ghr̥taprasthaṁ pacēddhīmān śītatōyē caturguṇē ||22|| śvāsaṁ kāsaṁ tathā hikkāṁ sarpirētanniyacchati |23|

View original

शृङ्गीमधूलिकाभार्गीशुण्ठीतार्क्ष्यसिताम्बुदैः ||२१|| सहरिद्रैः सयष्ट्याह्वैः समैरावाप्य योगतः | घृतप्रस्थं पचेद्धीमान् शीततोये चतुर्गुणे ||२२|| श्वासं कासं तथा हिक्कां सर्पिरेतन्नियच्छति |२३|

Meaning of the śloka

A prastha of ghṛta cooked by the wise in four times cold water, with equal parts of śṛṅgī, madhūlikā, bhārgī, dry ginger, tārkṣya, sugar, mustā, haridrā and yaṣṭyāhva, added properly, holds back śvāsa, kāsa and hikkā.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

śr̥ṅgītyādi| śr̥ṅgī karkaṭaśr̥ṅgī| madhūlikā tr̥ṇajātiḥ ‘markaṭa’ iti lōkē| tārkṣyaṁ rasāñjanam| ambudō mustā| āvāpya prakṣipya| yōgataḥ yuktitaḥ, yāvatpramāṇēna kalkēna utkaṭagandhādikaṁ na syāttāvatpramāṇaḥ kalkō dēyō na tu snēhacaturthāṁśēna, yōgata ityabhidhānamantarēṇaiva tathā siddhēḥ| yadyapi snēhāccaturguṇō drava iti sāmānyaparibhāṣāvaśādēva jalacāturguṇyaṁ siddhaṁ, tathā'pi caturguṇē iti karaṇaṁ sāhacaryādvakṣyamāṇasuvahādiyōgōktajaladvaiguṇyamatrāpi mā bhūditi darśanārtham| niyacchati nivārayati||21-22||-

Meaning of the commentary

The commentary identifies śṛṅgī as karkaṭaśṛṅgī; madhūlikā a grass called 'markaṭa'; tārkṣya as rasāñjana; ambuda as mustā. The paste is added by suitable measure so the smell is not too strong, not necessarily a quarter of the ghṛta. 'Four times' is stated to prevent double the water from the later 'suvahā' yoga applying here. Niyacchati means prevents.

Key terms

śṛṅgī
Karkaṭaśṛṅgī.
tārkṣya
Rasāñjana.
niyacchati
Holds back, prevents.

Adhikarana 16 (23-24) · Śloka 25

suvahā kālikā bhārgī śukākhyā naiculaṁ phalam ||23|| kākādanī śr̥ṅgavēraṁ varṣābhūrbr̥hatīdvayam | kōlamātrairghr̥taprasthaṁ pacēdēbhirjaladvikam ||24|| kaṭūṣṇaṁ pītamētaddhi śvāsāmayavināśanam |25|

View original

सुवहा कालिका भार्गी शुकाख्या नैचुलं फलम् ||२३|| काकादनी शृङ्गवेरं वर्षाभूर्बृहतीद्वयम् | कोलमात्रैर्घृतप्रस्थं पचेदेभिर्जलद्विकम् ||२४|| कटूष्णं पीतमेतद्धि श्वासामयविनाशनम् |२५|

Meaning of the śloka

Suvahā, kālikā, bhārgī, śukākhyā, the fruit of naicula, kākādanī, ginger, varṣābhū and the two bṛhatīs, in kola measure; a prastha of ghṛta cooked with double water with these, drunk pungent and warm, destroys the disease of śvāsa.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

suvahā kālikā bhārgītyādi| suvahā gōdhāpadī, kālikā kālēyakaṁ, śukākhyā carmakāravaṭaḥ, śukaśimbāmaparē, naiculaṁ phalaṁ jalavētasaphalaṁ, kākādanī vāyasatindukaḥ, varṣābhūḥ śvētapunarnavā, br̥hatīdvayaṁ sthūlaphalā caṇakaphalā ca, kōlamātraiḥ ardhakarṣapramāṇaiḥ suvahādibhirityarthaḥ; anyē karṣapramāṇairiti manyantē; tanna, samānatantravirōdhāt| jaladvikaṁ dviguṇajalamityarthaḥ||23-24||-

Meaning of the commentary

The commentary identifies suvahā as godhāpadī; kālikā as kāleyaka; śukākhyā as carmakāra-vaṭa, or śukaśimbā per others; naicula fruit as jala-vetasa fruit; kākādanī as kākatinduka; varṣābhū as white punarnavā; the two bṛhatīs as large-fruited and chickpea-fruited. 'Kola measure' is half a karṣa; others say a karṣa, which is rejected by agreement with similar tantras. 'Double water' means twice the amount of water.

Key terms

suvahā
Godhāpadī.
naicula
Jala-vetasa fruit.

Adhikarana 17 (25-26) · Śloka 26

sauvarcalayavakṣārakaṭukāvyōṣacitrakaiḥ ||25|| vacābhayāviḍaṅgaiśca sādhitaṁ śvāsaśāntayē | gōpavallyudakē siddhaṁ syādanyaddviguṇē ghr̥tam ||26||

View original

सौवर्चलयवक्षारकटुकाव्योषचित्रकैः ||२५|| वचाभयाविडङ्गैश्च साधितं श्वासशान्तये | गोपवल्ल्युदके सिद्धं स्यादन्यद्द्विगुणे घृतम् ||२६||

Meaning of the śloka

Ghṛta cooked with sauvarcala, barley-ash (yavakṣāra), kaṭukā, vyoṣa, citraka, vacā, abhayā and viḍaṅga, for pacifying śvāsa; another ghṛta cooked in the water of gopavallī (sārivā) in double measure.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

sauvarcalayavakṣārētyādi| vyōṣaṁ trikaṭukam| sauvarcalādīnāṁ viḍaṅgāntānāṁ kalkēna dravēṇa vā anuktēnāpi jalēna sādhitaṁ ghr̥taṁ pītaṁ sat śvāsaśāntayē bhavatīti yōjyam| gōpavallyudakē siddhamityādi| gōpavallyudakē sārivākvāthē| anyaditi ghr̥taviśēṣaṇam| dviguṇē ghr̥tadviguṇē gōpavallīkvāthē||25-26||

Meaning of the commentary

The commentary says the ghṛta cooked with a paste or liquid of sauvarcala and the others, with unstated water, is drunk for calming breathlessness. Gopavallyudaka means sārivā decoction; the other ghṛta is cooked in double the ghṛta's measure of sārivā decoction.

Key terms

yavakṣāra
Barley alkali.
gopavallī
Sārivā.

Adhikarana 18 (27) · Śloka 27

pañcaitāni havīṁṣyāhurbhiṣajaḥ śvāsakāsayōḥ |27|

View original

पञ्चैतानि हवींष्याहुर्भिषजः श्वासकासयोः |२७|

Meaning of the śloka

These five ghṛtas (havis) are said to be for śvāsa and kāsa.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

idānīṁ hiṁsrādipañcaghr̥tānāmatyarthaṁ śvāsahitatamatvapratipādanārthamupasaṁhāramāha- pañcaitāni havīṁṣyāhurityādi| pañcaitānīti hiṁsrādiśr̥ṅgyādisuvahādisauvarcalādigōpavallyādīni|27|-

Meaning of the commentary

The commentary says this concludes, to establish that the five ghṛtas beginning with hiṃsrā are especially beneficial in śvāsa: the hiṃsrā, śṛṅgī, suvahā, sauvarcala and gopavallī ghṛtas.

Key terms

havis
Ghṛta.
pañca ghṛta (pañca havīṃṣi)
The five ghṛtas.

Adhikarana 19 (27-29) · Śloka 29

tālīśatāmalakyugrājīvantīkuṣṭhasaindhavaiḥ ||27|| bilvapuṣkarabhūtīkasauvarcalakaṇāgnibhiḥ | pathyātējōvatīyuktaiḥ sarpirjalacaturguṇam ||28|| hiṅgupādayutaṁ siddhaṁ sarvaśvāsaharaṁ param | vāsāghr̥taṁ ṣaṭpalaṁ vā ghr̥taṁ cātra hitaṁ bhavēt ||29||

View original

तालीशतामलक्युग्राजीवन्तीकुष्ठसैन्धवैः ||२७|| बिल्वपुष्करभूतीकसौवर्चलकणाग्निभिः | पथ्यातेजोवतीयुक्तैः सर्पिर्जलचतुर्गुणम् ||२८|| हिङ्गुपादयुतं सिद्धं सर्वश्वासहरं परम् | वासाघृतं षट्पलं वा घृतं चात्र हितं भवेत् ||२९||

Meaning of the śloka

Tālīśa, śatā, tāmalakī, ugrā, jīvantī, kuṣṭha and saindhava; bilva, puṣkara, bhūtīka, sauvarcala, kaṇā and agni; pathyā and tejovatī: ghṛta cooked with these, with four times water and a fourth of hiṅgu, is the best remover of all śvāsa. The vāsā ghṛta or the six-pala ghṛta is also beneficial here.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

tālīśatāmalakītyādi| tāmalakī dalaphalikā, ugrā vacā, jīvantī paṭōlasamānapatrā kandavatī paścimadēśē prasiddhā, lāṭadēśē sthūlavallī vilakṣaṇaiva, puṣkaraṁ puṣkaramūlaṁ, bhūtīkaṁ rōhiṣaṁ, kaṇā pippalī, agniḥ citrakaḥ, tējōvatī kākamardanikā| hiṅgupādayutamiti ēkadravyacaturthāṁśēna hiṅgvityarthaḥ| kēcidamuṁ pāṭhamanyathā paṭhanti, sa cābhāvānna likhitaḥ| vāsāghr̥taṁ ṣaṭpalaṁ cētyādi vāsāghr̥taṁ ‘kr̥tsnē vr̥ṣē tatkusumaiḥ’ ityādinā raktapittōktaṁ, pittapradhānē śvāsē hitaṁ; ṣaṭpalaṁ vātavyādhyuktaṁ, tacca vātapradhānē śvāsē||27-29||

Meaning of the commentary

The commentary explains: tāmalakī is dalaphalikā; ugrā is vacā; jīvantī is a plant with leaves like paṭola, well known in the west, while in Lāṭa a different large vine; puṣkara is puṣkaramūla; bhūtīka is rohiṣa; kaṇā is pippalī; agni is citraka; tejovatī is kākamardanikā. 'A quarter of hiṅgu' means hiṅgu a quarter of one drug's measure. Some read the verse differently, not shown. The vāsā ghṛta is the one from the raktapitta chapter, for pitta-predominant śvāsa; the six-pala ghṛta is from the vāta-disease chapter, for vāta-predominant śvāsa.

Key terms

vāsāghṛta
Ghṛta cooked with vāsā.
ṣaṭpalaka ghṛta (ṣaṭpalaṃ ghṛtam)
The six-pala ghṛta.
jīvantī
A plant with regionally varying identification.

Adhikarana 20 (30) · Śloka 30

tailaṁ daśaguṇē siddhaṁ bhr̥ṅgarājarasē śubhē | sēvyamānaṁ yathānyāyaṁ śvāsakāsau vyapōhati ||30||

View original

तैलं दशगुणे सिद्धं भृङ्गराजरसे शुभे | सेव्यमानं यथान्यायं श्वासकासौ व्यपोहति ||३०||

Meaning of the śloka

Oil cooked in ten times the juice of good bhṛṅgarāja, used properly, drives out śvāsa and kāsa.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

pittavātapradhānayōḥ śvāsayōḥ snēhamabhidhāyēdānīṁ kaphapradhānē snēhamāha- tailamityādi| yathānyāyaṁ yō yō yathā nyāyyastathā; ētēna yathāyōgyatayā vicāraṇātsnēhamacchapānaṁ vā yōjyamityuktam| anyē yathānyāyaṁ yathāvyādhītyāhuḥ| vyapōhati nāśayati||30||

Meaning of the commentary

The commentary says that after stating sneha for pitta- and vāta-predominant śvāsa, oil for the kapha-predominant one is given. 'Properly' means as suits each; so it may be used as pure drinking (acchapāna) or by other routes according to fitness; others say 'according to the disease'.

Key terms

bhṛṅgarāja
Eclipta (Eclipta alba).
yathānyāya (yathānyāyam)
Properly, as suits.

Adhikarana 21 (31) · Śloka 32

phalāmlā viṣkirarasāḥ snigdhāḥ pravyaktasaindhavāḥ | ēṇādīnāṁ śirōbhirvā kaulatthā vā susaṁskr̥tāḥ ||31|| hanyuḥ śvāsaṁ ca kāsaṁ ca saṁskr̥tāni payāṁsi ca |32|

View original

फलाम्ला विष्किररसाः स्निग्धाः प्रव्यक्तसैन्धवाः | एणादीनां शिरोभिर्वा कौलत्था वा सुसंस्कृताः ||३१|| हन्युः श्वासं च कासं च संस्कृतानि पयांसि च |३२|

Meaning of the śloka

Meat juices of viṣkira birds made sour with fruit, unctuous, with evident rock salt; or those of the heads of eṇa and similar animals; or well-prepared kulattha soups; and prepared milks: they destroy śvāsa and kāsa.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

phalāmlā viṣkirarasā ityādi| phalāmlā dāḍimabījapūrādinā amlīkr̥tāḥ| viṣkirarasā lāvādimāṁsarasāḥ| pravyaktasaindhavā utkaṭasaindhavāḥ| ēṇādīnāṁ śirōbhirvēti kr̥ṣṇahariṇādimastakairvā kr̥tā māṁsarasā vātaharā ityarthaḥ| ādiśabdāt gaurahariṇādayaḥ| kaulatthā vā susaṁskr̥tāḥ kulatthasaṁskr̥tā yūṣāḥ| saṁskr̥tāni payāṁsi ‘vātaharaiḥ pañcamūlaprabhr̥tibhiḥ’ iti śēṣaḥ||31||-

Meaning of the commentary

The commentary says fruit-sour means soured with pomegranate seeds or citron; viṣkira juices are meat juices of birds like lāva; 'evident rock salt' means much salt. 'Heads of eṇa and others' means heads of black deer etc., including golden deer, vāta-relieving meat juices. Prepared kulattha soups are cooked with kulattha. 'Prepared milks' are milks cooked with vāta-relieving drugs such as the pañcamūla.

Key terms

viṣkira
A class of scratching game birds.
kaulattha yūṣa (kaulatthā)
Kulattha (horse gram) soup.

Adhikarana 22 (32-35) · Śloka 35

timirasya ca bījāni karkaṭākhyā ca cūrṇitā ||32|| durālabhā'tha pippalyaḥ kaṭukākhyā harītakī | śvāvinmayūrarōmāṇi kōlā māgadhikākaṇāḥ ||33|| bhārgītvak śr̥ṅgavēraṁ ca śarkarā śallakāṅgajam | nr̥ttakauṇḍakabījāni cūrṇitāni tu kēvalam ||34|| pañca ślōkārdhikāstvētē lēhā yē samyagīritāḥ | sarpirmadhubhyāṁ tē lēhyāḥ kāsaśvāsārditairnaraiḥ ||35||

View original

तिमिरस्य च बीजानि कर्कटाख्या च चूर्णिता ||३२|| दुरालभाऽथ पिप्पल्यः कटुकाख्या हरीतकी | श्वाविन्मयूररोमाणि कोला मागधिकाकणाः ||३३|| भार्गीत्वक् शृङ्गवेरं च शर्करा शल्लकाङ्गजम् | नृत्तकौण्डकबीजानि चूर्णितानि तु केवलम् ||३४|| पञ्च श्लोकार्धिकास्त्वेते लेहा ये सम्यगीरिताः | सर्पिर्मधुभ्यां ते लेह्याः कासश्वासार्दितैर्नरैः ||३५||

Meaning of the śloka

Five licks, each stated in a half-verse, taken with ghṛta and honey by those afflicted with kāsa and śvāsa: (1) timira seeds and karkaṭī powder; (2) durālabhā, pippalī, kaṭukā and harītakī; (3) the hair of śvāvit and peacock, kola, māgadhikā and kaṇā; (4) bhārgī bark, ginger, sugar and the bone-ash of śallaka; (5) nṛttakauṇḍaka seeds, powdered alone.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

timirasyētyādi|timirō nakharāgipatraḥ ‘tivariyā’ iti prasiddhaḥ, karkaṭākhyaḥ karkaṭaśr̥ṅgīḥ, kēcit ‘karkaṭākhyā’ ityatra ‘karkaṭākhyaśca’ iti paṭhanti, tatra karkaṭākhyaḥ tr̥ṇajātiḥ| śvāvit sēḍhikā, tasyāḥ sūcaya ēva rōmāṇi| kōlā cavyam| māgadhikākaṇā pippalītaṇḍulāḥ| śallakāṅgajaṁ śallakaśakalaṁ; anyē ‘śallakā gajaṁ’ iti paṭhanti, tatra śallakā śallakī, gajaṁ nāgakēśaram| nr̥ttakauṇḍakō markaṭakaḥ; kēcit ‘nr̥ttakauṇḍakabījāni’ ityatra ‘nīcaiḥkadambabījāni’ iti paṭhanti, tatra nīcaiḥkadambabījāni laghukadambabījāni| ślōkārdhikā ardhaślōkanirdiṣṭāḥ||32-35||

Meaning of the commentary

The commentary explains: timira is a plant with nail-like leaves known as 'tivariyā'; karkaṭākhya is karkaṭaśṛṅgī, or a grass per others; śvāvit is the porcupine (seḍhikā), its quills as 'hair'; kolā is cavya; māgadhikā-kaṇā is pippalī grain. Shallakāṅgaja is porcupine flake (śakala), or 'śallakī and nāgakesara' per others. Nṛttakauṇḍaka is markaṭaka, or laghu-kadamba seeds per others. The five licks are each in a half-verse.

Key terms

leha
Medicinal lick.
śvāvit
Porcupine.
śloka-ardhika (ślokārdhika)
Each stated in half a verse.

Adhikarana 23 (36) · Śloka 36

saptacchadasya puṣpāṇi pippalīścāpi mastunā | pibēt sañcūrṇya madhunā dhānāścāpyatha bhakṣayēt ||36||

View original

सप्तच्छदस्य पुष्पाणि पिप्पलीश्चापि मस्तुना | पिबेत् सञ्चूर्ण्य मधुना धानाश्चाप्यथ भक्षयेत् ||३६||

Meaning of the śloka

The flowers of saptacchada and pippalī, powdered, may be drunk with mastu (curd whey); or he may eat parched barley grains with honey.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

saptacchadasyētyādi| saptacchadasya puṣpāṇi pippalīśca sañcūrṇya mastunā saha pibēditi yōjyam| saptacchadaḥ saptaparṇaḥ| dhānā bhr̥ṣṭayavāḥ| kēcit madhunēti padaṁ dhānāścāpyatha bhakṣayēdityatra sambadhnanti||36||

Meaning of the commentary

The commentary says saptacchada is saptaparṇa; the powder is drunk with mastu. Dhānā is parched barley. Some connect 'with honey' to the parched barley.

Key terms

saptacchada
Saptaparṇa (Alstonia scholaris).
mastu
Whey of curd.

Adhikarana 24 (37-38) · Śloka 38

arkāṅkurairbhāvitānāṁ yavānāṁ sādhvanēkaśaḥ | tarpaṇaṁ vā pibēdēṣāṁ sakṣaudraṁ śvāsapīḍitaḥ ||37|| śirīṣakadalīkundapuṣpaṁ māgadhikāyutam | taṇḍulāmbuyutaṁ pītvā jayēcchvāsānaśēṣataḥ ||38||

View original

अर्काङ्कुरैर्भावितानां यवानां साध्वनेकशः | तर्पणं वा पिबेदेषां सक्षौद्रं श्वासपीडितः ||३७|| शिरीषकदलीकुन्दपुष्पं मागधिकायुतम् | तण्डुलाम्बुयुतं पीत्वा जयेच्छ्वासानशेषतः ||३८||

Meaning of the śloka

A tarpaṇa of barley saturated many times with arka sprout decoctions, taken with honey by one afflicted by śvāsa; and the flowers of śirīṣa, kadalī and kunda with pippalī, drunk with rice water, overcome all śvāsas.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

yādr̥śānāṁ yavānāṁ dhānā bhakṣayēttādr̥śānāha- arkāṅkurairbhāvitānāmityādi| arkāṅkuraiḥ arkapallavapuṣpakr̥taiḥ kvāthaiḥ| sādhu śōbhanaṁ yathā bhavatītyarthaḥ| anēkaśa iti bhāvitānāmityatra yōjyam| tarpaṇaṁ vā pibēdēṣāmityādi| tarpaṇaṁ saktavaḥ| ēṣāṁ pūrvōktānāmarkāṅkurairbhāvitayavānāmityarthaḥ| śirīṣētyādi| śirīṣādipuṣpaṁ pippalīyutaṁ taṇḍulāmbunā pītvā aśēṣatō niḥśēṣān śvāsān jayēditi sambandhaḥ| kundō nirgandhaṁ śvētapuṣpam| taṇḍulāmbu taṇḍulaprakṣālanōdakam||37-38||

Meaning of the commentary

The commentary says the barley used for parched grain is of this kind: saturated many times with decoctions of arka leaf-buds and flowers. Tarpaṇa is flour drink. Kunda is an odourless white flower; taṇḍulāmbu is rice-washing water.

Key terms

arka
Calotropis (a toxic latex plant).
tarpaṇa
Flour drink.

Adhikarana 25 (39) · Śloka 40

kōlamajjāṁ tālamūlamr̥ṣyacarmamasīmapi | lihyāt kṣaudrēṇa bhārgīṁ vā sarpirmadhusamāyutām ||39|| nīcaiḥkadambabījaṁ vā sakṣaudraṁ taṇḍulāmbunā |40|

View original

कोलमज्जां तालमूलमृष्यचर्ममसीमपि | लिह्यात् क्षौद्रेण भार्गीं वा सर्पिर्मधुसमायुताम् ||३९|| नीचैःकदम्बबीजं वा सक्षौद्रं तण्डुलाम्बुना |४०|

Meaning of the śloka

He may lick honey with jujube kernel, tāla root, ṛṣya skin or asīma; or bhārgī with ghṛta and honey; or nīcaiḥkadamba seed with honey, with rice water.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

kōlamajjāmityādi| kōlamajjā badaramajjā, majjāśabda ākārāntō'pyasti, tēna majjāmiti sādhupāṭhaḥ| ‘tālamūlam’ ityatra ‘tālamūlīm’ iti kēcit paṭhanti; tatra tālamūlīmuṣalī| nīcaiḥkadambabījamityādi| nīcaiḥkadambabījaṁ laghukadambabījam| ‘taṇḍulāmbunā’ ityatra ‘pēyam’ ityadhyāhāryam| kēcit ‘nīpaṁ kadambaṁ raktaṁ ca tat pītaṁ taṇḍulāmbunā’ iti paṭhanti, vyākhyānayanti ca- nīpaṁ br̥hatkadambaphalaṁ, kadambaṁ laghukadambavr̥kṣaphalaṁ, raktamiti viśēṣaṇādanayōḥ pakvayōrgrahaṇaṁ yataḥ paripakvaṁ raktaṁ bhavati, piṣṭaṁ pānē dēyamiti yāvat| aparē tu taṇḍulāmbunā pītaṁ sudāruṇān śvāsān hantīti yōjayanti| yē pūrvaṁ pañcalēhaprastāvē ‘nīcaiḥkadambabījāni’ iti paṭhanti tanmatē'pyatra na punaruktatā, yataḥ pūrvaṁ madhusarpirbhyāṁ vilihan śvāsān hantīti lēhaḥ, atra tu taṇḍulāmbunā pānam||39||-

Meaning of the commentary

The commentary says kolamajjā is the jujube kernel. Some read 'tālamūlī' for 'tālamūlam' and take it as muṣalī. Nīcaiḥkadamba seed is the seed of the small kadamba; 'to be drunk' is understood with rice water. Some read 'nīpa, kadamba and the red' and explain nīpa as the large kadamba fruit, the kadamba as the small kadamba fruit, and 'red' as meaning ripe ones, ground and given as a drink. Others connect 'drunk with rice water' with 'destroys severe śvāsas'. Where the earlier list of five licks reads nīcaiḥkadamba seeds, there is no repetition here, since that was a lick with honey and ghṛta and this is a drink with rice water.

Key terms

kolamajjā
Jujube kernel.
nīcaiḥkadamba
Small kadamba.

Adhikarana 26 (40) · Śloka 41

drākṣāṁ harītakīṁ kr̥ṣṇāṁ karkaṭākhyāṁ durālabhām ||40|| sarpirmadhubhyāṁ vilihan hanti śvāsān sudāruṇān |41|

View original

द्राक्षां हरीतकीं कृष्णां कर्कटाख्यां दुरालभाम् ||४०|| सर्पिर्मधुभ्यां विलिहन् हन्ति श्वासान् सुदारुणान् |४१|

Meaning of the śloka

Drākṣā, harītakī, kṛṣṇā, karkaṭākhyā and durālabhā, licked with ghṛta and honey, destroy the terrible śvāsas.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

drākṣāṁ harītakīmityādi| kr̥ṣṇā pippalī| karkaṭākhyā karkaṭaśr̥ṅgī||40||-

Meaning of the commentary

The commentary says kṛṣṇā is pippalī and karkaṭākhyā is karkaṭaśṛṅgī.

Key terms

karkaṭākhyā
Karkaṭaśṛṅgī.
durālabhā
A thorny plant (camel thorn).

Adhikarana 27 (41) · Śloka 42

haridrāṁ maricaṁ drākṣāṁ guḍaṁ rāsnāṁ kaṇāṁ śaṭīm ||41|| lihyāttailēna tulyāni śvāsārtō hitabhōjanaḥ |42|

View original

हरिद्रां मरिचं द्राक्षां गुडं रास्नां कणां शटीम् ||४१|| लिह्यात्तैलेन तुल्यानि श्वासार्तो हितभोजनः |४२|

Meaning of the śloka

Haridrā, pepper, drākṣā, jaggery, rāsnā, kaṇā and śaṭī, in equal parts with oil, may be licked by one afflicted with śvāsa who eats wholesome food.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

haridrāmityādi| kaṇā pippalī| kēcidamuṁ pāṭhamanyathā paṭhanti, sa cābhāvānna darśitaḥ||41||-

Meaning of the commentary

The commentary says kaṇā is pippalī; some read the verse differently, which is not shown.

Key terms

rāsnā
A herb used in vāta disorders.
śaṭī
Zedoary-type root.

Adhikarana 28 (42) · Śloka 43

gavāṁ purīṣasvarasaṁ madhusarpiḥkaṇāyutam ||42|| lihyācchvāsēṣu kāsēṣu vājināṁ vā śakr̥drasam |43|

View original

गवां पुरीषस्वरसं मधुसर्पिःकणायुतम् ||४२|| लिह्याच्छ्वासेषु कासेषु वाजिनां वा शकृद्रसम् |४३|

Meaning of the śloka

The juice of cow dung with honey, ghṛta and pippalī may be licked in śvāsa and kāsa; or likewise the juice of horse dung.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

gavāṁ purīṣasvarasamityādi| gōśakr̥drasapippalyau madhughr̥tābhyāṁ lihyāt, aśvaśakr̥drasapippalyau vā madhughr̥tābhyāṁ lihyāt||42||-

Meaning of the commentary

The commentary says the juice of cow dung with pippalī, licked with honey and ghṛta, or the juice of horse dung with pippalī and honey and ghṛta, may be licked.

Key terms

gośakṛd rasa (gavāṃ purīṣasvarasa)
Juice expressed from cow dung.
vājiśakṛd rasa (vājināṃ śakṛdrasa)
Juice expressed from horse dung.

Adhikarana 29 (43) · Śloka 44

pāṇḍurōgēṣu śōthēṣu yē yōgāḥ samprakīrtitāḥ ||43|| śvāsakāsāpahāstē'pi kāsaghnā yē ca kīrtitāḥ |44|

View original

पाण्डुरोगेषु शोथेषु ये योगाः सम्प्रकीर्तिताः ||४३|| श्वासकासापहास्तेऽपि कासघ्ना ये च कीर्तिताः |४४|

Meaning of the śloka

The yogas stated in pāṇḍuroga and in swellings that remove śvāsa and kāsa, and those stated as cough-relieving, are also (applicable here).

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

idānīṁ pāṇḍurōgādyuktayōgānatrāpyatidiśannāha- pāṇḍurōgēṣvityādi pāṇḍurōgādipratiṣēdhēṣu yē yōgāḥ kathitāstē'pi śvāsakāsāpahāḥ, kāsaghnā yē ca kīrtitāstē'pi| kēcidamuṁ pāṭhaṁ na paṭhanti||43||-

Meaning of the commentary

The commentary extends the applicability: the yogas stated in the treatments of pāṇḍuroga and śopha that relieve śvāsa and kāsa are also to be used here, and those stated as cough-relieving too. Some do not read this verse.

Key terms

atideśa
Extension of a rule by reference.
kāsaghna yoga (kāsaghnāḥ yogāḥ)
Cough-relieving formulas.

Adhikarana 30 (44) · Śloka 45

bhārgītvak tryūṣaṇaṁ tailaṁ haridrāṁ kaṭurōhiṇīm ||44|| pippalīṁ maricaṁ caṇḍāṁ gōśakr̥drasamēva ca |45|

View original

भार्गीत्वक् त्र्यूषणं तैलं हरिद्रां कटुरोहिणीम् ||४४|| पिप्पलीं मरिचं चण्डां गोशकृद्रसमेव च |४५|

Meaning of the śloka

Bhārgī bark, trikaṭu, oil, haridrā, kaṭurohiṇī, pippalī, pepper, caṇḍā and cow dung juice (are to be licked).

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

bhārgītvagityādi| atra lihyāditi sambandhanīyam||44||-

Meaning of the commentary

The commentary says 'lick' is to be supplied here.

Key terms

caṇḍā
A pungent drug (probably ugrā/vacā or a named herb).
gośakṛd rasa (gośakṛdrasa)
Cow dung juice.

Adhikarana 31 (45) · Śloka 46

talakōṭasya bījēṣu pacēdutkārikāṁ śubhām ||45|| sēvyamānā nihantyēṣā śvāsānāśu sudustarān |46|

View original

तलकोटस्य बीजेषु पचेदुत्कारिकां शुभाम् ||४५|| सेव्यमाना निहन्त्येषा श्वासानाशु सुदुस्तरान् |४६|

Meaning of the śloka

Cook a good utkārikā (thick cake) with talakoṭa seeds; used regularly, it quickly removes even hard-to-cross śvāsas.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

talakōṭasyētyādi| talakōṭaḥ aṅkōṭhaḥ| utkārikā lapsikā| kēcit ‘bhārgītvak’ ityādikaṁ ‘talakōṭasya bījēṣu’ itiparyantamutkārikāryaṁ manyantē||45||-

Meaning of the commentary

The commentary says talakoṭa is aṅkoṭha (Alangium); utkārikā is lapsikā (a thick porridge or cake). Some take the whole passage from 'bhārgī bark' to 'talakoṭa seeds' as the utkārikā formula.

Key terms

talakoṭa
Aṅkoṭha (Alangium salviifolium), a toxic drug.
utkārikā
A thick cake or porridge (lapsikā).

Adhikarana 32 (46-47) · Śloka 47

purāṇasarpiḥ pippalyaḥ kaulatthā jāṅgalā rasāḥ ||46|| surā sauvīrakaṁ hiṅguḥ mātuluṅgarasō madhu | drākṣāmalakabilvāni śastāni śvāsihikkinām ||47||

View original

पुराणसर्पिः पिप्पल्यः कौलत्था जाङ्गला रसाः ||४६|| सुरा सौवीरकं हिङ्गुः मातुलुङ्गरसो मधु | द्राक्षामलकबिल्वानि शस्तानि श्वासिहिक्किनाम् ||४७||

Meaning of the śloka

Old ghṛta, pippalīs, kulattha soups, jāṅgala meat juices, surā, sauvīraka, hiṅgu, citron juice, honey, drākṣā, āmalaka and bilva are recommended for those with śvāsa and hikkā.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

idānīṁ śvāsē hikkāyāṁ cānyadapi yaddhitaṁ tadāha- purāṇasarpirityādi| kaulatthāḥ kulatthaiḥ saṁskr̥tāḥ| jāṅgalā rasā ēṇādīnāmēva māṁsarasāḥ| sauvīrakaṁ virēcanakalpōktam||46-47||

Meaning of the commentary

The commentary says that after the special remedies, other beneficial things in śvāsa and hikkā are given. Kaulattha means made with kulattha; jāṅgala juices are meat juices of eṇa and similar; sauvīraka is as in the purgation-formulas section.

Key terms

surā
Fermented liquor.
sauvīraka
A sour fermented preparation.

Adhikarana 33 (48) · Śloka 49

śvāsahikkāparigataṁ snigdhaiḥ svēdairupācarēt | āktaṁ lavaṇatailābhyāṁ tairasya grathitaḥ kaphaḥ ||48|| khasthō vilayanaṁ yāti mārutaśca praśāmyati |49|

View original

श्वासहिक्कापरिगतं स्निग्धैः स्वेदैरुपाचरेत् | आक्तं लवणतैलाभ्यां तैरस्य ग्रथितः कफः ||४८|| खस्थो विलयनं याति मारुतश्च प्रशाम्यति |४९|

Meaning of the śloka

A person seized by śvāsa and hikkā should be treated with oily sweats; anointed with salt and oil, by these his hardened kapha, lodged in the channels, melts, and vāta is pacified.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

śvāsē tatprasaṅgēna ca hikkāyāmapi tulyaṁ pratīkāramāha- śvāsahikkāparigatamityādi| śvāsahikkāparigataṁ śvāsahikkāvyāptam| snigdhaiḥ svēdaiḥ sālvaṇaprabhr̥tibhiḥ| āktaṁ lavaṇatailābhyāṁ saindhavatilatailābhyāṁ cuppaṭitam āturamityarthaḥ| taiḥ snigdhasvaidēḥ| grathitaḥ ghanībhūtaḥ| khasthaḥ srōtaḥsthitaḥ| vilayanaṁ dravabhāvam||48||-

Meaning of the commentary

The commentary says that, through the topic of śvāsa, the same remedy is stated for hikkā. Oily sweats are of the sālvaṇa (poultice) kind; 'anointed with salt and oil' means smeared with rock salt and sesame oil. By these oily sweats his thickened kapha, standing in the channels, becomes liquid.

Key terms

snigdhasveda
Oily (moist) sweating.
vilayana
Liquefaction, melting.

Adhikarana 34 (49-50) · Śloka 51

svinnaṁ jñātvā tataścaiva bhōjayitvā rasaudanam ||49|| vātaślēṣmavibandhē vā bhiṣag dhūmaṁ prayōjayēt | manaḥśilādēvadāruharidrācchadanāmiṣaiḥ ||50|| lākṣōrubūkamūlaiśca kr̥tvā vartīrvidhānataḥ |51|

View original

स्विन्नं ज्ञात्वा ततश्चैव भोजयित्वा रसौदनम् ||४९|| वातश्लेष्मविबन्धे वा भिषग् धूमं प्रयोजयेत् | मनःशिलादेवदारुहरिद्राच्छदनामिषैः ||५०|| लाक्षोरुबूकमूलैश्च कृत्वा वर्तीर्विधानतः |५१|

Meaning of the śloka

When he is judged sweated, and after being fed rasa and rice, in obstruction by vāta and kapha, the physician should give a smoke (dhūma) made into wicks by rule of manaḥśilā, devadāru, haridrā, leaves, āmiṣa, lac, and urubūka root.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

svēdē kr̥tē'pi yadā vātakaphānubandhō nōpaśāmyati tadā kiṁ kartavyamityāha- svinnamityādi| svinnaṁ jñātvā rasaudanaṁ bhōjayitvā vātakaphānubandhē sati yuktaṁ dhūmaṁ prayōjayēditi piṇḍārthaḥ| kēṣāṁ dhūmaṁ prayōjayēdityāha- manaḥśilētyādi| chadanaṁ patrakam, āmiṣaṁ gugguluḥ| urubūkamūlaṁ raktairaṇḍamūlam| vidhānataḥ dhūmanasyakavalagrahacikitsitōktavidhānēna||49-50||-

Meaning of the commentary

The commentary says that if the vāta-kapha involvement is not pacified even after sweating, the fitting smoke is given after feeding rasa and rice. Chadana is patra (leaf); āmiṣa is guggulu; urubūka root is red eraṇḍa root. The wicks are prepared and used by the method described in the chapters on smoke, nasya and gargling.

Key terms

dhūma
Medicated smoke.
manaḥśilā
Realgar, an arsenic sulphide.
varti
Wick.

Adhikarana 35 (51) · Śloka 51

sarpiryavamadhucchiṣṭaśālaniryāsajaṁ tathā ||51||

View original

सर्पिर्यवमधुच्छिष्टशालनिर्यासजं तथा ||५१||

Meaning of the śloka

Also smoke from ghṛta, barley, beeswax and śāla resin.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

aparamapi dhūmamāha- sarpirityādi| madhūcchiṣṭaṁ madanam| śālaniryāsō rālā| sarpiryavādijaṁ dhūmaṁ tathā tēnaiva prakārēṇa prayōjayēditi piṇḍārthaḥ||51||

Meaning of the commentary

The commentary says madhūcchiṣṭa is madana (beeswax); śāla-niryāsa is rālā (sal resin). Smoke from ghṛta, barley and the rest is used in the same way.

Key terms

madhūcchiṣṭa
Beeswax.
śālaniryāsa
Sal resin.

Adhikarana 36 (52) · Śloka 52

śr̥ṅgabālakhurasnāyutvak samastaṁ gavāmapi |52|

View original

शृङ्गबालखुरस्नायुत्वक् समस्तं गवामपि |५२|

Meaning of the śloka

The horn, hair, hoof, sinew and skin of cows, all together (may be used for smoke).

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

aparāṇyapi dhūmadravyāṇyāha- śr̥ṅgabālakhurētyādi| gavāṁ śr̥ṅgādikaṁ tvakparyantaṁ samastamapi dhūmārthaṁ prayōjayēt| snāyuḥ dhanurjyābandhanārthaṁ dravyaṁ ‘nahāru’ iti lōkē|52|-

Meaning of the commentary

The commentary lists further smoke ingredients: the whole set from cow's horn to skin may be used for smoke. Snāyu is the sinew used for bow-strings, commonly known as 'nahāra'.

Key terms

śṛṅga-bāla-khura-snāyu-tvac (śṛṅgabālakhurasnāyutvac)
Horn, hair, hoof, sinew and skin.

Adhikarana 37 (52) · Śloka 52

turuṣkaśallakīnāṁ ca guggulōḥ padmakasya ca ||52||

View original

तुरुष्कशल्लकीनां च गुग्गुलोः पद्मकस्य च ||५२||

Meaning of the śloka

Also (smoke of) turuṣka, śallakī, guggulu and padmaka.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

turuṣkētyādi| turuṣkaḥ sihlakaḥ| turuṣkādipadmakāntānāṁ vā dhūmaṁ prayōjayēt||52||

Meaning of the commentary

The commentary says turuṣka is sihlaka (a resin); one may use the smoke of the drugs from turuṣka to padmaka.

Key terms

turuṣka
Sihlaka, an aromatic resin.
guggulu
Guggul resin.
padmaka
Padmakāṣṭha (Himalayan cherry wood).

Adhikarana 38 (53) · Śloka 53

ētē sarvē sasarpiṣkā dhūmāḥ kāryā vijānatā |53|

View original

एते सर्वे ससर्पिष्का धूमाः कार्या विजानता |५३|

Meaning of the śloka

All these smokes should be made with ghṛta by the knowing physician.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

pūrvōktadhūmānāmupasaṁhāramāha- ēta ityādi| ētē pūrvōktā dhūmāḥ sasarpiṣkāḥ saghr̥tā vijānatā vaidyēna kāryāḥ|53|-

Meaning of the commentary

The commentary concludes on the smokes: the smokes described earlier are to be made with ghṛta by the knowing physician.

Key terms

sasarpiṣka
Together with ghṛta.

Adhikarana 39 (53) · Śloka 53

balīyasi kaphagrastē vamanaṁ savirēcanam ||53||

View original

बलीयसि कफग्रस्ते वमनं सविरेचनम् ||५३||

Meaning of the śloka

In one strong and seized by kapha, emesis with purgation (is to be done).

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

śvāsihikkināmavasthāyāṁ virēcanamāha- balīyasītyādi| balīyasi balayuktē puruṣē, vamanaṁ savirēcanaṁ ‘mr̥du hitam’ ityatrādhyāhāryam||53||

Meaning of the commentary

The commentary says that for a strong patient with breathlessness and hiccup, purgation is described; 'mild and beneficial' is supplied.

Key terms

vamana
Emesis.
virecana
Purgation.

Adhikarana 40 (54) · Śloka 54

durbalē caiva rūkṣē ca tarpaṇaṁ hitamucyatē | jāṅgalōrabhrajairmāṁsairānūpairvā susaṁskr̥taiḥ ||54||

View original

दुर्बले चैव रूक्षे च तर्पणं हितमुच्यते | जाङ्गलोरभ्रजैर्मांसैरानूपैर्वा सुसंस्कृतैः ||५४||

Meaning of the śloka

In the weak and dry, tarpaṇa (nourishing) is said to be beneficial, with well-prepared meats of jāṅgala animals, sheep and ānūpa animals.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

durbalē ityādi| tarpaṇaṁ santarpaṇam| kaistarpaṇaṁ prayōktavyamityāha- jāṅgalōrabhrajairityādi| jāṅgalā ēṇādayō lāvādayaśca| urabhrō mēṣaḥ| ānūpāḥ kacchapādayaḥ| susaṁskr̥taiḥ sūdaśāstrōktavidhinā||54||

Meaning of the commentary

The commentary says tarpaṇa here means nourishing; the meats are jāṅgala (deer and game birds like quail), urabhra (sheep) and ānūpa (marsh animals like tortoise), well prepared by the method of the culinary treatise.

Key terms

tarpaṇa
Nourishing therapy.
ānūpa
Animals of marshy habitat.

Adhikarana 41 (55) · Śloka 55

nidigdhikāṁ cāmalakapramāṇāṁ hiṅgvardhayuktāṁ madhunā suyuktām | lihannaraḥ śvāsanipīḍitō hi śvāsaṁ jayatyēva balātryahēṇa ||55||

View original

निदिग्धिकां चामलकप्रमाणां हिङ्ग्वर्धयुक्तां मधुना सुयुक्ताम् | लिहन्नरः श्वासनिपीडितो हि श्वासं जयत्येव बलात्र्यहेण ||५५||

Meaning of the śloka

A person tormented by śvāsa who licks nidigdhikā (kaṇṭakārī) paste, in āmalaka measure, with half that measure of hiṅgu, well mixed with honey, overcomes śvāsa by force in three days.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

idānīṁ śvāsē siddhatamaṁ yōgamāha- nidigdhikāmityādi| nidigdhikā kaṇṭakārī, tāṁ kalkīkr̥tāmāmalakapramāṇāṁ tadardhapramāṇēna hiṅgunā madhunā ca yuktāṁ śvāsapīḍitō naraḥ puruṣō lihan balāt śvāsamāśu tryahājjayēditi sambandhaḥ| ētat sarvaśvāsacikitsitaṁ sāmānyamapi dravyasvarūpamabhisamīkṣya viśēṣādūhyamiti||55||

Meaning of the commentary

The commentary says this is the most efficacious yoga in śvāsa. Nidigdhikā is kaṇṭakārī, made into a paste of āmalaka size, mixed with hiṅgu of half that measure and with honey; licking it, the patient quickly overcomes śvāsa in three days. This whole treatment of śvāsa, though general, should be adapted by considering the nature of the substance and the particular case.

Key terms

nidigdhikā
Kaṇṭakārī (Solanum xanthocarpum).
hiṅgu
Asafoetida.

Adhikarana 42 (56) · Śloka 56

yathā'gniriddhaḥ pavanānuviddhō vajraṁ yathā vā surarājamuktam | rōgāstathaitē khalu durnivārāḥ śvāsaśca kāsaśca vilambikā ca ||56||

View original

यथाऽग्निरिद्धः पवनानुविद्धो वज्रं यथा वा सुरराजमुक्तम् | रोगास्तथैते खलु दुर्निवाराः श्वासश्च कासश्च विलम्बिका च ||५६||

Meaning of the śloka

As a fire blown by wind, or as the thunderbolt released by the king of the gods, so these diseases, śvāsa, kāsa and vilambikā, are indeed hard to ward off.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

śvāsasya tatprasaṅgēna ca kāsādīnāmapi duḥkhōpacaryatvakhyāpanārthamāha- yathā'gniriddha ityādi| iddhaḥ dīptaḥ| pavanānuviddhō vātasahitaḥ||56||

Meaning of the commentary

The commentary says this is stated to show that śvāsa, and by its context kāsa and the rest, are hard to treat. 'Kindled' means blazing; 'wind-driven' means accompanied by vāta.

Key terms

durnivāra
Hard to ward off.
vilambikā
A named stagnant digestive/respiratory disorder.

Adhikarana puṣpikā · Śloka 51

iti suśrutasaṁhitāyāmuttaratantrāntargatē kāyacikitsātantrē hikkāśvāsapratiṣēdhō nāma (trayōdaśō'dhyāyaḥ, āditaḥ) ēkapañcāśattamō'dhyāyaḥ ||51||

View original

इति सुश्रुतसंहितायामुत्तरतन्त्रान्तर्गते कायचिकित्सातन्त्रे हिक्काश्वासप्रतिषेधो नाम (त्रयोदशोऽध्यायः, आदितः) एकपञ्चाशत्तमोऽध्यायः ||५१||

Meaning of the śloka

Thus ends the fifty-first chapter (the thirteenth from the beginning of this section), named Hikkāśvāsapratiṣedha, in the Kāyacikitsā-tantra within the Uttaratantra of the Suśruta Saṃhitā.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

iti śrīḍalha(hla)ṇaviracitāyāṁ nibandhasaṅgrahākhyāyāṁ suśrutavyākhyāyāmuttaratantrē hikkāśvāsapratiṣēdhō nāmaikapañcāśattamō'dhyāyaḥ||51||

Meaning of the commentary

Thus ends the fifty-first chapter, named Hikkāśvāsapratiṣedha, in the Kāyacikitsā of the Uttaratantra, in the Suśruta commentary called Nibandhasaṅgraha composed by Śrī Ḍalhaṇa.

Key terms

hikkāśvāsapratiṣedha
The chapter on measures against hiccup and breathlessness.
nibandhasaṅgraha
Ḍalhaṇa's commentary on the Suśruta Saṃhitā.