Skip to content

38. dravyasaṁgrahaṇīyādhyāyaḥ

Adhikarana 1 (1-2) · Śloka 2

athātō dravyasaṅgrahaṇīyamadhyāyaṁ vyākhyāsyāmaḥ ||1|| yathōvāca bhagavān dhanvantariḥ ||2||

View original

अथातो द्रव्यसङ्ग्रहणीयमध्यायं व्याख्यास्यामः ||१|| यथोवाच भगवान् धन्वन्तरिः ||२||

Meaning of the śloka

Now the chapter concerning the concise collection of medicinal substances will be explained, as taught by Bhagavan Dhanvantari.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

dravyāṇāṁ saṅgrahaḥ saṅkṣēpaḥ, tamadhikr̥tya kr̥tō'dhyāya ityarthaḥ; vistarastu cikitsitē kathyatē| taduktaṁ- “samāsēna gaṇā hyētē prōktāstēṣāṁ tu vistaram| cikitsitēṣu vakṣyāmi jñātvā dōṣabalābalam”- iti||1-2||

Meaning of the commentary

Sangraha means a concise collection. This chapter gives the groups in summary, while their detailed use is stated in Chikitsasthana after assessing the strength of the doshas.

Key terms

dravyasa~ggraha (dravyasangraha)
A concise collection or grouping of medicinal substances.

Adhikarana 2 (3) · Śloka 3

samāsēna saptatriṁśaddravyagaṇā bhavanti ||3||

View original

समासेन सप्तत्रिंशद्द्रव्यगणा भवन्ति ||३||

Meaning of the śloka

In summary, there are thirty-seven groups of medicinal substances.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

tatrādāvadhyāyasya piṇḍārthaṁ nirdiśannāha- samāsēnētyādi|- samāsēna saṅkṣēpēṇa| gaṇyanta iti gaṇāḥ samūhāḥ| tatra dvātriṁśadaniyatāvayavāḥ, punaḥ pañca pañcāvayavāḥ| kēcit pañcatriṁśaditi paṭhanti (triṁśadvā''malakādīni vihāyēti)||3||

Meaning of the commentary

Ganas are groups of items. Thirty-two groups have variable numbers of members, and another five each have five members. Some read thirty-five groups, or thirty if the groups beginning with amalaki and others are excluded.

Key terms

gaNa (gana)
A group of medicinal substances collected under a shared traditional action.

Adhikarana 3 (4-5) · Śloka 5

tadyathā- vidārigandhā vidārī viśvadēvā sahadēvā śvadaṁṣṭrā pr̥thakparṇī śatāvarī sārivā kr̥ṣṇasārivā jīvakarṣabhakau mahāsahā kṣudrasahā br̥hatyau punarnavairaṇḍō haṁsapādī vr̥ścikālyr̥ṣabhī cēti ||4|| vidārīgandhādirayaṁ gaṇaḥ pittānilāpahaḥ | śōṣagulmāṅgamardōrdhvaśvāsakāsavināśanaḥ ||5||

View original

तद्यथा- विदारिगन्धा विदारी विश्वदेवा सहदेवा श्वदंष्ट्रा पृथक्पर्णी शतावरी सारिवा कृष्णसारिवा जीवकर्षभकौ महासहा क्षुद्रसहा बृहत्यौ पुनर्नवैरण्डो हंसपादी वृश्चिकाल्यृषभी चेति ||४|| विदारीगन्धादिरयं गणः पित्तानिलापहः | शोषगुल्माङ्गमर्दोर्ध्वश्वासकासविनाशनः ||५||

Meaning of the śloka

The Vidarigandhadi group consists of vidarigandha, vidari, vishvadeva, sahadeva, shvadamshtra, prithakparni, shatavari, sariva, krishnasariva, jivaka, rishabhaka, mahasaha, kshudrasaha, the two brihatis, punarnava, eranda, hamsapadi, vrishcikali and rishabhi. It is described as calming pitta and vata and countering shosha, gulma, bodily aching, upward breathing difficulty and cough.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

tatra prathamaṁ dōṣakramēṇādyaṁ gaṇaṁ nirdiśannāha- tadyathētyādi| vidārigandhā śālaparṇī, vidārī vipādikakandaḥ kōhalākārō lōhitakusumaḥ, sa ca dvividhaḥ- dīrghakandō bahukṣīraḥ, hastipādakō'lpakṣīra iti| viśvadēvā gāṅgērukī prasiddhā, ‘guḍaśarkarā (gulaśakarī)’ iti pūrvadēśē, anyē sitakusumāṁ balāmāhuḥ| sahadēvī balābhēdaḥ pītapuṣpā ‘kāṅkasī’ iti lōkē; anyē balāṁ nīlapuṣpāmāhuḥ| śvadaṁṣṭrā gōkṣurakaḥ| pr̥śniparṇī pr̥thakparṇī ‘pīṭhavanī’ iti lōkē| śatāvarī sūkṣmapatrā ‘śatāurī’ iti lōkē| sārivā jambūpatrā, dugdhagarbhā vallī svanāmaprasiddhā| kr̥ṣṇasārivā chilahēṇṭāpatrasadr̥śacchadā candanagandhā ‘kālavēlī’ iti lōkē; kēcit kr̥ṣṇasārivāṁ na paṭhanti| jīvakaḥ kūrcaśīrṣakaḥ svanāmakhyātaḥ| r̥ṣabhakō vr̥ṣabhakaḥ, ayamapi svanāmakhyātaḥ| mahāsahā māṣaparṇī| kṣudrasahā mudgaparṇī| br̥hatyau sūkṣmaphalā sthūlaphalā ca| punarnavā varṣābhūḥ ‘sāṭaḍī’ iti lōkē| ēraṇḍaḥ svanāmaprasiddhaḥ| haṁsapādī madhuśravā haṁsapadākārapatrā pītapuṣpā jalayu(mu)ktadēśajātā ‘haṁsapāī’ iti lōkē prasiddhā| vr̥ścikālī kaṇṭakitamēṣaśr̥ṅgayugākāraphalā pāṭhāpatrā īṣadrōmaśā śvētapuṣpagucchā dakṣiṇāvartavallī mēṣaśr̥ṅgībhēdaḥ; vr̥ściyāśākamanyē| r̥ṣabhī kapikacchuḥ| śr̥gālavinnāmēkē vidārigandhādau paṭhanti, tāmapaṭhanīyāmēkē manyantē, anyē pr̥thakparṇībhēdaṁ dīrghapatrāṁ siṁhapucchāmāhuḥ| śōṣō rājayakṣmā, aṅgamardaḥ sphuṭanikā| pittānilaharatvēna dōṣapratyanīkatōktā, śōṣādināśakatvēna vyādhipratyanīkatvaṁ cōktam, ēvaṁ dōṣayōruktayōrvyādhiṣu cōktēṣvavasthākāladēśādibhēdēna samastairētairardhairyathālābhaṁ labdhairvā śr̥taśītaphāṇṭasvarasakalkacūrṇaguṭikōtkārikārasakriyālēpapradēhapariṣēkāvagāhanaghr̥tatailādīni yathāyōgaṁ sādhanīyāni| ēvamanyēṣvapi gaṇēṣu yōjyam| yēṣāṁ jīvakarṣabhakādidravyāṇāmannapānādau guṇō na nirdiṣṭaḥ, tēṣāṁ samuditasya gaṇasya guṇābhidhānēnaiva pr̥thagdravyaguṇō jñātavya iti||4-5||

Meaning of the commentary

Vidarigandha is shalaparni. Vidari is a red-flowered tuber of two forms, a long milk-rich type and hastipadaka with little latex. Vishvadeva is gangeruki, regionally gudasharkara; others call it white-flowered bala. Sahadevi is a yellow-flowered bala variety, while others identify blue-flowered bala. Shvadamshtra is gokshuraka, prithakparni is prishniparni, and krishnasariva is a sandal-scented climber locally called kalaveli; some omit it. Mahasaha and kshudrasaha are mashaparni and mudgaparni. The two brihatis have small and large fruits. Hamsapadi and vrishcikali receive detailed morphological descriptions; some identify the latter as vrishciya greens. Rishabhi is kapikacchu. Some include shrigalavinna, while others reject it or identify it as a long-leaved prithakparni type. Shosha is rajayakshma and angamarda sphutanika. The group may be prepared, wholly or from available members, as decoction, infusion, juice, paste, powder, pill, food preparation, extract, topical paste, irrigation, bath, ghee or oil according to condition, time and place. Unspecified individual actions are inferred from the stated group action.

Key terms

vidArigandhAdigaNa (vidarigandhadigana)
The drug group beginning with vidarigandha.

Adhikarana 4 (6-7) · Śloka 7

āragvadhamadanagōpaghōṇṭākaṇṭakīkuṭajapāṭhāpāṭalāmūrvēndrayavasaptaparṇanimbakuruṇṭakadāsīkuruṇṭaka- guḍūcīcitrakaśārṅga(rṅgē)ṣṭākarañjadvayapaṭōlakirātatiktakāni suṣavī cēti ||6|| āragvadhādirityēṣa gaṇaḥ ślēṣmaviṣāpahaḥ | mēhakuṣṭhajvaravamīkaṇḍūghnō vraṇaśōdhanaḥ ||7||

View original

आरग्वधमदनगोपघोण्टाकण्टकीकुटजपाठापाटलामूर्वेन्द्रयवसप्तपर्णनिम्बकुरुण्टकदासीकुरुण्टक- गुडूचीचित्रकशार्ङ्ग(र्ङ्गे)ष्टाकरञ्जद्वयपटोलकिराततिक्तकानि सुषवी चेति ||६|| आरग्वधादिरित्येष गणः श्लेष्मविषापहः | मेहकुष्ठज्वरवमीकण्डूघ्नो व्रणशोधनः ||७||

Meaning of the śloka

The Aragvadhadi group comprises aragvadha, madana, gopaghonta, kantaki, kutaja, patha, patala, murva, indrayava, saptaparna, nimba, kuruntaka, dasikuruntaka, guduci, citraka, sharngeshta, two karanjas, patola, kiratatiktaka and sushavi. It is described as reducing kapha and poison, countering meha, kushtha, fever, vomiting and itching, and cleansing wounds.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

āragvadhētyādi| āragvadhaḥ kiramālakaḥ; madanaḥ piṇḍītakaḥ, ‘mayaṇaphala’ iti lōkē; gōpaghōṇṭā karkōṭī, badarabhēda ityanyē, ‘grāmakōlikā’ iti prasiddhā, pūgabhēdamaparē; kaṇṭakī vikaṅkataḥ vr̥kṣakaṇṭakārikēti prasiddhā, ‘kāṅkaī’ iti lōkē; kuṭaja indravr̥kṣaḥ; pāṭhā aviddhakaraṇī, ‘pāḍha’ iti lōkē; pāṭalā vasantadūtī svanāmaprasiddhā; mūrvā dhanurguṇōpayōgyā, ‘dūdha u’ iti lōkē, anyē cōrasnāyumāhuḥ; indrayavaḥ kuṭajaphalaṁ; saptaparṇaḥ śālmalīsadr̥śaparṇō gajamadagandhapuṣpaḥ śaradi vikasanaśīla uccairvr̥kṣaḥ ‘sātavana’ iti lōkē; nimbaḥ prasiddhaḥ; kuruṇṭakaḥ pītapuṣpaḥ, ‘kaṇṭāśēluā’ iti lōkē; nīlapuṣpaḥ sa ēva dāsīkuruṇṭakaḥ; guḍūcī prasiddhā; citrakaḥ prasiddhaḥ; śārṅga(rṅgē)ṣṭā kākajaṅghā ‘vikasavanī’ iti lōkē, kākamācītyanyē, anyē tu śārṅgaṣṭā kākatiktā gauravartulāvaguṇṭhitaphalā ‘cirapōṭikā’ iti prasiddhā, ‘bhurudākā’ iti pūrvadēśē, kākādanītyaparē, sā ca guñjēti prasiddhā; karañjadvayamiti ēkaścirabilvaḥ, dvitīyaḥ kaṇṭakī viṭapakarañjaḥ; paṭōlaḥ kulakaḥ svanāmakhyātaḥ; kirātatiktakō bhūnimbaḥ; suṣavī kāravēllakaḥ, anyē tu pānīyavallīmāhuḥ||6-7||

Meaning of the commentary

Aragvadha is kiramalaka and madana pinditaka. Gopaghonta has alternatives karkoti, a badara variety called gramakolika, or a puga variety. Kantaki is vikankata. Murva is used for bowstrings; others call it corasnayu. Sharngeshta has numerous alternatives: kakajangha, kakamaci, kakatikta or kakadani, with regional names and descriptions. The two karanjas are cirabilva and thorny vitapa-karanja. Kiratatiktaka is bhunimba. Sushavi is karavellaka; others identify paniyavalli.

Key terms

AragvadhAdigaNa (aragvadhadigana)
The drug group beginning with aragvadha.

Adhikarana 5 (8-9) · Śloka 9

sālasārājakarṇakhadirakadarakālaskandhakramukabhūrjamēṣaśr̥ṅgatiniśacandanakucandanaśiṁśapā- śirīṣāsanadhavārjunatālaśākanaktamālapūtīkāśvakarṇāgurūṇi kālīyakaṁ cēti ||8|| sālasārādirityēṣa gaṇaḥ kuṣṭhavināśanaḥ | mēhapāṇḍvāmayaharaḥ kaphamēdōviśōṣaṇaḥ ||9||

View original

सालसाराजकर्णखदिरकदरकालस्कन्धक्रमुकभूर्जमेषशृङ्गतिनिशचन्दनकुचन्दनशिंशपा- शिरीषासनधवार्जुनतालशाकनक्तमालपूतीकाश्वकर्णागुरूणि कालीयकं चेति ||८|| सालसारादिरित्येष गणः कुष्ठविनाशनः | मेहपाण्ड्वामयहरः कफमेदोविशोषणः ||९||

Meaning of the śloka

The Salasaradi group consists of salasara, ajakarna, khadira, kadara, kalaskandha, kramuka, bhurja, meshashringi, tinisha, candana, kucandana, shimshapa, shirisha, asana, dhava, arjuna, tala, shaka, naktamala, putika, ashvakarna, aguru and kaliyaka. It is described as eliminating kushtha and disorders classed as meha and pandu, and as drying kapha and medas.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

sālasārētyādi| sālaḥ śaṅkuḥ, tasya sāraḥ sālasāraḥ; ajakarṇaḥ sarjaḥ sālabhēda ēva; khadirō gāyatrī svanāmakhyātaḥ; kadaraḥ khadirākāraḥ śvētasāraḥ; kramukaḥ pūgaḥ, kēcit ‘kramuga’ iti paṭhanti, atrāpi sa ēvārthaḥ, vr̥kṣarōdhra ityanyē sārādhikārāt; bhūrjō mr̥dutvak svanāmakhyātaḥ, kēcit bhūrjasthānē ‘sphūrjaka’ iti paṭhanti, tatra sphūrjakaḥ śyōnākanāmnā prasiddhaḥ, (lakucākārapatrakāṇḍaḥ ); mēṣaśr̥ṅgaḥ karkaṭaśr̥ṅgaḥ, sa ca putrañjīvakasadr̥śastaruviśēṣaḥ; tiniśaḥ syandanaḥ, ‘sādaṇa’ iti lōkē prasiddhaḥ; candanaṁ śrīcandanaṁ ‘śrīkhaṇḍa’ iti prasiddhaṁ; kucandanaṁ raktacandanaṁ; śiṁśapā kr̥ṣṇasārā ‘sīsaī’ iti lōkē; śirīṣō viṣaghātī, ‘śirasa’ iti lōkē; asanō bījakaḥ pūrvadēśē prasiddhaḥ; dhavaḥ śakaṭākhyaḥ svanāmaprasiddhaḥ; arjunaḥ kakubhaḥ; tālaḥ svanāmakhyātaḥ; śākaḥ pūrvadēśē prasiddhō mahākharapatraḥ; naktamālō br̥hatkarañjaḥ; pūtīkaḥ cirabilvaḥ; aśvakarṇō gandhamuṇḍō'śvatthasadr̥śaḥ pūrvadēśē prasiddhaḥ; aguru svanāmakhyātaṁ; kālīyakaṁ ‘malēndrīcandanam’ iti prasiddham| vināśanaharaṇaviśōṣaṇānāmarthabhēdamāhuḥ- tatra kuṣṭhavināśanō mūlōcchēdanaḥ, haraṇō mēhapāṇḍvādēḥ saṁśamanatvēna nirmūlanatvēna vā, śōṣaṇaḥ kaphamēdasōrdravasnigdhayōḥ||8-9||

Meaning of the commentary

Salasara is heartwood of sala. Ajakarna is sarja, a sala type; khadira is gayatri and kadara a white-hearted khadira-like tree. Kramuka is puga; some read kramuga or identify tree-lodhra. Some replace bhurja with sphurjaka, identified as shyonaka. Meshashringi is karkatashringi. Candana is white sandal and kucandana red sandal. Putika is cirabilva and kaliyaka is regionally malendri-candana. The commentary distinguishes vinashana as eradication, harana as pacification or removal, and shoshana as drying the fluid and unctuous qualities of kapha and medas.

Key terms

sAlasArAdigaNa (salasaradigana)
The drug group beginning with sala heartwood.

Adhikarana 6 (10-11) · Śloka 11

varuṇārtagalaśigrumadhuśigrutarkārīmēṣaśr̥ṅgīpūtīkanaktamālamōraṭāgnimanthasairēyakadvayabimbīvasukavasiracitraka- śatāvarībilvājaśr̥ṅgīdarbhā br̥hatīdvayaṁ cēti ||10|| varuṇādirgaṇō hyēṣa kaphamēdōnivāraṇaḥ | vinihanti śiraḥśūlagulmābhyantaravidradhīn ||11||

View original

वरुणार्तगलशिग्रुमधुशिग्रुतर्कारीमेषशृङ्गीपूतीकनक्तमालमोरटाग्निमन्थसैरेयकद्वयबिम्बीवसुकवसिरचित्रक- शतावरीबिल्वाजशृङ्गीदर्भा बृहतीद्वयं चेति ||१०|| वरुणादिर्गणो ह्येष कफमेदोनिवारणः | विनिहन्ति शिरःशूलगुल्माभ्यन्तरविद्रधीन् ||११||

Meaning of the śloka

The Varunadi group comprises varuna, artagala, shigru, madhushigru, tarkari, meshashringi, putika, naktamala, morata, agnimantha, two saireyakas, bimbi, vasuka, vasira, citraka, shatavari, bilva, ajashringi, darbha and the two brihatis. It is described as restraining kapha and medas and countering headache, gulma and internal vidradhi.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

varuṇētyādi| varuṇastiktasāraḥ śākadrumaḥ ‘varuṇa’ iti lōkē; ārtagalaḥ kakubhaḥ sugandhamūlaḥ ‘kavahā (kauhā)’ iti nāmnā pūrvadēśē prasiddhāḥ; śigruḥ śōbhāñjanakaḥ; madhuśigrū raktaśōbhāñjanakaḥ; tarkārī araṇikā; mēṣaśr̥ṅgī karkaṭaśr̥ṅgī; pūtīkaścirabilvaḥ; naktamālō br̥hatkarañjaḥ; mōraṭō'ṅkōllapuṣpō ‘mōihara ’ iti lōkē, hastikarṇapalāśa ityanyē; agnimanthastējōvr̥kṣaḥ pūrvadēśē ‘āgatha’ iti prasiddhaḥ; sairēyakadvayaṁ raktapuṣpanīlapuṣpakaṇṭaśēluādvayaṁ; bimbī ōṣṭhōpamaphalā ‘tiṇḍurikā’ iti prasiddhā; citrakaḥ prasiddhaḥ; śatāvarī prasiddhā; vasukō bukaḥ ‘bakapuṣpa’ iti lōkē; anyē tu vasukō'rkaḥ; vaśirō markaṭapippalī tr̥ṇajātiḥ ‘apāmārga’ iti prasiddhaḥ; bilvaḥ śrīphalaḥ; ajaśr̥ṅgī chagalaviṣāṇikā uttamāraṇī ‘mēṇḍhikā’ iti lōkē; darbhaḥ kuśaḥ; br̥hatīdvayaṁ kaṇṭakārikādvayam- ēkā sthūlaphalā, dvitīyā hrasvaphalā||10-11||

Meaning of the commentary

Varuna is a bitter-hearted vegetable tree. Artagala is fragrant-rooted kakubha. Shigru is shobhanjana and madhushigru its red form. Morata is ankolla-flowered, though others identify hastikarna-palasha. The two saireyakas bear red and blue flowers. Bimbi has lip-like fruit. Vasuka is buka, while others call it arka. Vasira is a grass-like markatapippali identified locally with apamarga. Ajashringi is chagalavishanika or uttamarani. The two brihatis are large- and short-fruited kantakaris.

Key terms

varuNAdigaNa (varunadigana)
The drug group beginning with varuna.

Adhikarana 7 (12-13) · Śloka 13

vīratarusahacaradvayadarbhavr̥kṣādanīgundrānalakuśakāśāśmabhēdakāgnimanthamōraṭāvasukavasirabhallūkakuraṇṭikēndīvarakapōtavaṅkāḥ śvadaṁṣṭrā cēti ||12|| vīratarvādirityēṣa gaṇō vātavikāranut | aśmarīśarkarāmūtrakr̥cchrāghātarujāpahaḥ ||13||

View original

वीरतरुसहचरद्वयदर्भवृक्षादनीगुन्द्रानलकुशकाशाश्मभेदकाग्निमन्थमोरटावसुकवसिरभल्लूककुरण्टिकेन्दीवरकपोतवङ्काः श्वदंष्ट्रा चेति ||१२|| वीरतर्वादिरित्येष गणो वातविकारनुत् | अश्मरीशर्करामूत्रकृच्छ्राघातरुजापहः ||१३||

Meaning of the śloka

The Viratarvadi group consists of virataru, two sahacaras, darbha, vrikshadani, gundra, nala, kusha, kasha, ashmabhedaka, agnimantha, morata, vasuka, vasira, bhalluka, kurantika, indivara, kapotavanka and shvadamshtra. It is described as countering vata disorders and relieving urinary stone, sharkara, urinary difficulty or obstruction, and associated pain.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

vīrētyādi| vīrataruḥ śaraḥ, anyē tu vīrataruḥ ‘vēllantara’ iti nāmnā prasiddhō jāṅgaladēśē narmadātaṭē carmaṇvatīnadīsamīpē ca, tallakṣaṇamucyatē- “vēllantarurjagati vīrataruḥ prasiddhaḥ śvētāsitāruṇavilōhitapītapuṣpaḥ| ādāritulyakusumaḥ śamisūkṣmapatraḥ syāt kaṇṭakī vijaladēśaja ēṣa vr̥kṣaḥ-” iti; sahacaradvayaṁ kaṇṭaśēludvayaṁ; darbhaḥ prasiddhaḥ; vr̥kṣādanī bandākaḥ ‘kavalēkhū’ iti lōkē, vr̥kṣakalambukamaparē; gundrā pādarakabhēdō ‘gōdara’ iti lōkē; nalō dūrvākārāṅkurō'ntaḥśuṣiraḥ svanāmakhyātaḥ; kuśō hrasvadarbhaḥ; kāśaḥ cāmarapuṣpaḥ; aśmabhēdakaḥ pāṣāṇabhēdakaḥ, agnimanthaḥ tējōvr̥kṣaḥ; ‘aṅgēśūra’ iti lōkē; mōraṭō'ṅkōllapuṣpaḥ, hastikarṇapalāśa ityēkē, ikṣumūlamityaparē; vasukō bukaḥ ‘bakapuṣpa’ iti lōkē; vasiraḥ apāmārgaḥ, sūryāvartabhēda ityēkē; bhallūkaḥ śyōnākaḥ ‘śōṇā’ iti lōkē; kuraṇṭikā kr̥ṣṇasūkṣmaphalā ‘sirivālikā’ iti lōkē; indīvarō'pi tadbhēdō dīrghapatrō bahulapuṣpaḥ; kapōtavaṅkā suvarcalā, anyē ‘śirīṣasadr̥śapatrā svalpaviṭapā’ iti dravyāntaramāhuḥ; śvadaṁṣṭrā gōkṣurakaḥ| aśmarī bastipāṣāṇaḥ, saiva vātabhinnā śarkarā, mūtrāghātō mūtrāvarōdhaḥ; rujāśabdō rōgavacanaḥ, sa cāśmaryādiṣu pratyēkaṁ sambadhyatē||12-13||

Meaning of the commentary

Virataru is shara; others identify a thorny dry-region tree called vellantara and quote its flower and leaf morphology. The two sahacaras are two kantashelu forms. Vrikshadani is bandaka, though others say vrikshakalambuka. Nala is hollow and reed-like. Morata has alternatives ankolla-flowered plant, hastikarna-palasha or sugarcane root. Vasira is apamarga; others call it a suryavarta variety. Kapotavanka is suvarcala; others describe a separate small-branched plant with shirisha-like leaves. Ashmari is a bladder stone, sharkara a stone fragmented by vata, and mutraghata urinary obstruction; pain connects with each disorder.

Key terms

vIratarvAdigaNa (viratarvadigana)
The drug group beginning with virataru.

Adhikarana 8 (14-15) · Śloka 15

lōdhrasāvaralōdhrapalāśakuṭannaṭāśōkaphañjīkaṭphalailavālukaśallakījiṅginīkadambasālāḥ kadalī cēti ||14|| ēṣa rōdhrādirityuktō mēdaḥkaphaharō gaṇaḥ | yōnidōṣaharaḥ stambhī varṇyō viṣavināśanaḥ ||15||

View original

लोध्रसावरलोध्रपलाशकुटन्नटाशोकफञ्जीकट्फलैलवालुकशल्लकीजिङ्गिनीकदम्बसालाः कदली चेति ||१४|| एष रोध्रादिरित्युक्तो मेदःकफहरो गणः | योनिदोषहरः स्तम्भी वर्ण्यो विषविनाशनः ||१५||

Meaning of the śloka

The Rodhradi group comprises rodhra, savararodhra, palasha, kutannata, ashoka, phanji, katphala, elavaluka, shallaki, jingini, kadamba, sala and kadali. It is described as reducing medas and kapha, addressing disorders of the female reproductive tract, checking discharge, supporting complexion and countering poison.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

rōdhrētyādi| rōdhrō lākṣāprasādanō raktaḥ; sāvaralōdhraḥ śvētasthūlatvak; palāśaḥ kiṁśukaḥ; kuṭannaṭaḥ syōnākaḥ; aśōkō lōhitakusumaḥ svanāmakhyātaḥ; phañjī bhārgī; kaṭphalaḥ ‘kāyaphala’ iti lōkē; ēlavālukaṁ harivālukaṁ kr̥ṣṇagandhikaṭphalasadr̥śaṁ; śallakī gajabhakṣyā ‘sāla’ iti lōkē; jiṅginī guḍamajjanikā, ‘guladuṇi’ iti lōkē, pūrvadēśē svanāmaprasiddhā; kadambō vr̥kṣakadambaḥ; sālaḥ sarjaḥ; kadalī rambhā svanāmaprasiddhā| stambhī atisārādēḥ stambhanaḥ||14-15||

Meaning of the commentary

Rodhra is the red type used in preparing lac, while savararodhra has thick white bark. Palasha is kimshuka, kutannata shyonaka, phanji bhargi, and elavaluka a dark-fragrant katphala-like substance. Shallaki is eaten by elephants. Jingini is gudamajjanika. Kadali is rambha. Stambhi means checking diarrhea and similar excessive flow.

Key terms

rodhrAdigaNa (rodhradigana)
The drug group beginning with rodhra.
stambhI (stambhi)
Checking or restraining excessive flow, illustrated by diarrhea.

Adhikarana 9 (16-17) · Śloka 17

arkālarkakarañjadvayanāgadantīmayūrakabhārgīrāsnēndrapuṣpīkṣudraśvētāmahāśvētāvr̥ścikālyalavaṇāstāpasavr̥kṣaścēti ||16|| arkādikō gaṇō hyēṣa kaphamēdōviṣāpahaḥ | kr̥mikuṣṭhapraśamanō viśēṣādvraṇaśōdhanaḥ ||17||

View original

अर्कालर्ककरञ्जद्वयनागदन्तीमयूरकभार्गीरास्नेन्द्रपुष्पीक्षुद्रश्वेतामहाश्वेतावृश्चिकाल्यलवणास्तापसवृक्षश्चेति ||१६|| अर्कादिको गणो ह्येष कफमेदोविषापहः | कृमिकुष्ठप्रशमनो विशेषाद्व्रणशोधनः ||१७||

Meaning of the śloka

The Arkadi group consists of arka, alarka, two karanjas, nagadanti, mayuraka, bhargi, rasna, indrapushpi, kshudrashveta, mahashveta, vrishcikali, alavana and tapasavriksha. It is described as reducing kapha, medas and poison, calming worms and kushtha, and especially cleansing wounds.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

arkētyādi| arkō raktapuṣpaḥ prasiddhaḥ; alarkō mandārakaḥ, yasya kṣīraṁ na vinaśyati; karañjadvayaṁ vr̥kṣaviṭapakarañjau; nāgadantī dantinī; mayūrakō'pāmārgaḥ; bhārgī svanāmakhyātā; rāsnā surabhī svanāmakhyātā; indrapuṣpī kaṇṭakī kr̥ṣṇapuṣpakarañjaḥ, ‘kalikārikā’ ityanyē; kṣudraśvētā śvētasyandā śvētapuṣpā ‘sēphanda’ iti lōkē; mahāśvētā nīlapuṣpaḥ sēphandaḥ, ‘vandhyākarkōṭikā’ ityanyē; vr̥ścikālī vr̥ściyākaḥ; alavaṇā jyōtiṣmatī vartulapakvaraktaphalā, pītatailā ‘kākamardanīkā’ iti lōkē prasiddhā; tāpasavr̥kṣaḥ iṅgudaḥ, putrañjīvaka ityanyē||16-17||

Meaning of the commentary

Arka is the red-flowered form and alarka mandaraka whose latex is said not to spoil. The two karanjas are tree and vitapa types. Mayuraka is apamarga. Indrapushpi is a thorny black-flowered karanja; others call it kalikarika. Kshudrashveta is white-flowered shvetasyanda. Mahashveta is blue-flowered sephanda; others identify sterile karkotika. Alavana is jyotishmati with round ripe red fruit and yellow oil. Tapasavriksha is inguda; others identify putranjivaka.

Key terms

arkAdigaNa (arkadigana)
The drug group beginning with arka.

Adhikarana 10 (18-19) · Śloka 19

surasāśvētasurasāphaṇijjhakārjakabhūstr̥ṇasugandhakasumukhakālamālakuṭhērakakāsamardakṣavakakharapuṣpāviḍaṅgakaṭphala- surasīnirguṇḍīkulāhalōndurukarṇikāphañjīprācībalakākamācyō viṣamuṣṭikaścēti ||18|| surasādirgaṇō hyēṣa kaphahr̥t kr̥misūdanaḥ | pratiśyāyāruciśvāsakāsaghnō vraṇaśōdhanaḥ ||19||

View original

सुरसाश्वेतसुरसाफणिज्झकार्जकभूस्तृणसुगन्धकसुमुखकालमालकुठेरककासमर्दक्षवकखरपुष्पाविडङ्गकट्फल- सुरसीनिर्गुण्डीकुलाहलोन्दुरुकर्णिकाफञ्जीप्राचीबलकाकमाच्यो विषमुष्टिकश्चेति ||१८|| सुरसादिर्गणो ह्येष कफहृत् कृमिसूदनः | प्रतिश्यायारुचिश्वासकासघ्नो व्रणशोधनः ||१९||

Meaning of the śloka

The Surasadi group contains surasa, white surasa, phanijjhaka, arjaka, bhustrina, sugandhaka, sumukha, kalamala, kutheraka, kasamarda, kshavaka, kharapushpa, vidanga, katphala, surasi, nirgundi, kulahala, undurukarnika, phanji, pracibala, kakamaci and vishamushtika. It is described as reducing kapha, killing worms, countering pratishyaya, loss of appetite, difficult breathing and cough, and cleansing wounds.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

surasētyādi| surasē dvē śvētakr̥ṣṇakusumē tē ca lōkē ‘tulasī’ iti prasiddhē; phaṇijjhakastīkṣṇagandhō ‘maruvaka’ iti lōkē, anyē tvanēnaiva nāmnā prasiddhaḥ; arjakō barbarikākārō laghumañjarīkaḥ sūkṣmapatrō nirgandhaḥ śvētakuṭhērakaḥ; bhūstr̥ṇō gudākanāmadhēyō, drōṇapuṣpīsadr̥śaḥ; sugandhakō drōṇapuṣpaḥ; anyē tu bhūstr̥ṇaṁ rōhiṣaṁ, sugandhakō br̥hatsugandhatr̥ṇaṁ; sumukhō rājikā, anyē tu vanabarbarikā ‘sauhā’ iti nāmnā jējībhuktau prasiddhā; kālamālaḥ kr̥ṣṇamallikā ‘barbarikā’ iti lōkē; kāsamardaḥ svanāmakhyātaḥ; kṣavakaḥ kṣavathukāraḥ phaṇijjhakākāraḥ ‘cihvariyāka’ iti pāriyātrē prasiddhaḥ, ‘chiṅkinī’ iti lōkē; kharapuṣpaḥ tasyaiva bhēdaḥ, bōvaikāmaparē, maruvakamanyē; viḍaṅgaḥ prasiddhaḥ; kaṭphalaḥ sōmavalkaḥ ‘kāyaphala’ iti lōkē; surasī kapitthasadr̥śapatrā ‘bilvanāsī’ iti lōkē prasiddhā, śvētanirguṇḍītyanyē; nirguṇḍī nīlanirguṇḍī; kulāhalaḥ ‘muṇḍikā’ iti prasiddhaḥ; undurukarṇikā mūṣikakarṇikā ‘undurī’ iti lōkē, undurakarṇīṁ dravantīmāhuranyē, aparē dantinīmāhuḥ, ‘undurakarṇā’ ityēkē paṭhanti, tatrāpi sa ēvārthaḥ; phañjī bhārgī; prācībalō matsyākṣakaḥ, ‘kākajaṅghā, nadīpippalī vā’ ityaparē, kēcidācāryā ēvaṁ vadanti- yadyapi prācībalaśabdēna kākajaṅghā gaṇḍadūrvā jalapippalī cōcyatē, tathā'pyatra kākajaṅghaiva, kākamācīsānnidhyādvātakaphakr̥mibādhiryaharatvācca; kākamācī mr̥ṣṭaphalā svanāmaprasiddhā; viṣamuṣṭikō drēkkā ‘rājanimba’ iti prasiddhaḥ, br̥hadalambuṣāmaparē, karkōṭīmanyē| kr̥misūdana iti kr̥mighna ityarthaḥ||18-19||

Meaning of the commentary

The two surasas are white- and dark-flowered tulasi. Phanijjhaka is strongly aromatic maruvaka. Arjaka is a fine-leaved, scentless white kutheraka. Bhustrina and sugandhaka have competing identifications as gudaka and dronapushpi, or rohisha and a large fragrant grass. Sumukha is rajika or wild barbarika. Kshavaka is a sneeze-producing phanijjhaka-like plant; kharapushpa may be its variety, bovaika or maruvaka. Surasi is bilvanasi or white nirgundi. Undurukarnika has alternatives mushikakarnika, dravanti or dantini, with a spelling variant. Pracibala is matsyakshaka, alternatively kakajangha or nadipippali; the commentator prefers kakajangha here. Vishamushtika is drekka or rajanimbha, alternatively large alambusha or karkoti. Krimisudana means worm-destroying.

Key terms

surasAdigaNa (surasadigana)
The drug group beginning with surasa.

Adhikarana 11 (20-21) · Śloka 21

muṣkakapalāśadhavacitrakamadanavr̥kṣakaśiṁśapāvajravr̥kṣāstriphalā cēti ||20|| muṣkakādirgaṇō hyēṣa mēdōghnaḥ śukradōṣahr̥t | mēhārśaḥpāṇḍurōgāśmaśarkarānāśanaḥ paraḥ ||21||

View original

मुष्ककपलाशधवचित्रकमदनवृक्षकशिंशपावज्रवृक्षास्त्रिफला चेति ||२०|| मुष्ककादिर्गणो ह्येष मेदोघ्नः शुक्रदोषहृत् | मेहार्शःपाण्डुरोगाश्मशर्करानाशनः परः ||२१||

Meaning of the śloka

The Mushkakadi group comprises mushkaka, palasha, dhava, citraka, madana, vrikshaka, shimshapa, vajravriksha and triphala. It is described as reducing medas and defects of shukra and strongly countering meha, arshas, pandu, urinary stone and sharkara.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

muṣkakētyādi| muṣkakaḥ kṣāravr̥kṣaḥ ‘mōkhaka’ iti lōkē; palāśaḥ kiṁśukaḥ; dhavaḥ svanāmaprasiddhaḥ; citrakō'pi svanāmnaiva prasiddhaḥ; madanaḥ piṇḍītakaḥ; vr̥kṣakaḥ kuṭajaḥ; ‘madanavr̥kṣa’ ityanyē paṭhanti, madanavr̥kṣa ityatra vr̥kṣaśabdanirdēśaḥ phalapratiṣēdhārthamiti vyākhyānayanti; śiṁśapā kr̥ṣṇasārā svanāmakhyātā; vajravr̥kṣaḥ ‘sēhuṇḍa’ iti lōkē; triphalā harītakyāmalakabibhītakāni||20-21||

Meaning of the commentary

Mushkaka is an alkali-source tree locally called mokhaka. Palasha is kimshuka, madana pinditaka, vrikshaka kutaja, shimshapa krishnasara and vajravriksha sehunda. Triphala is haritaki, amalaki and bibhitaka. Some read madanavriksha as one compound, explaining that tree specifies use of the plant rather than the fruit.

Key terms

muShkakAdigaNa (mushkakadigana)
The drug group beginning with mushkaka.

Adhikarana 12 (22-23) · Śloka 23

pippalīpippalīmūlacavyacitrakaśr̥ṅgavēramaricahastipippalīharēṇukailājamōdēndrayavapāṭhājīrakasarṣapa- mahānimbaphalahiṅgubhārgīmadhurasātiviṣāvacāviḍaṅgāni kaṭurōhiṇī cēti ||22|| pippalyādiḥ kaphaharaḥ pratiśyāyānilārucīḥ | nihanyāddīpanō gulmaśūlaghnaścāmapācanaḥ ||23||

View original

पिप्पलीपिप्पलीमूलचव्यचित्रकशृङ्गवेरमरिचहस्तिपिप्पलीहरेणुकैलाजमोदेन्द्रयवपाठाजीरकसर्षप- महानिम्बफलहिङ्गुभार्गीमधुरसातिविषावचाविडङ्गानि कटुरोहिणी चेति ||२२|| पिप्पल्यादिः कफहरः प्रतिश्यायानिलारुचीः | निहन्याद्दीपनो गुल्मशूलघ्नश्चामपाचनः ||२३||

Meaning of the śloka

The Pippalyadi group includes pippali, pippali root, cavya, citraka, dried ginger, black pepper, hastipippali, harenu, ela, ajamoda, indrayava, patha, jiraka, mustard, fruit of mahanimba, hingu, bhargi, madhurasa, ativisha, vaca, vidanga and katurohini. It is described as reducing kapha, pratishyaya, vata and loss of appetite, kindling digestion, countering gulma and pain, and processing ama.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

pippalītyādi| cavyaṁ hastipippalīmūlaṁ svanāmakhyātaṁ; śr̥ṅgavēraṁ śuṇṭhī; hastipippalī gajapippalī; ajamōdā svanāmakhyātā, anyē yavānikāmāhuḥ; mahānimbaphalamiti mahānimbō drēkkā ‘parvatanimba’ iti lōkē; madhurasā mūrvā| āmapācana iti āmalakṣaṇaṁ yathā- “jaṭharānaladaurbalyādavipakvastu yō rasaḥ| sa āmasañjñakō dēhē sarvadōṣaprakōpakaḥ”- iti| śēṣaṁ prasiddham||22-23||

Meaning of the commentary

Cavya is described as hastipippali root, shrngavera as dried ginger and hastipippali as gajapippali. Ajamoda is known by that name; others identify yavani. Mahanimba is drekka or mountain nimba. Madhurasa is murva. Ama is defined as rasa left undigested through weakness of digestive fire and said to aggravate all doshas.

Key terms

pippalyAdigaNa (pippalyadigana)
The drug group beginning with pippali.
AmapAcana (amapacana)
Processing or maturation of ama in the group's stated action.

Adhikarana 13 (24-25) · Śloka 25

ēlātagarakuṣṭhamāṁsīdhyāmakatvakpatranāgapuṣpapriyaṅguharēṇukāvyāghranakhaśukticaṇḍāsthauṇēyakaśrīvēṣṭaka- cōcacōrakavālukaguggulusarjarasaturuṣkakundurukāguruspr̥kkōśīrabhadradārukuṅkumāni punnāgakēśaraṁ cēti ||24|| ēlādikō vātakaphau nihanyādviṣamēva ca | varṇaprasādanaḥ kaṇḍūpiḍakākōṭhanāśanaḥ ||25||

View original

एलातगरकुष्ठमांसीध्यामकत्वक्पत्रनागपुष्पप्रियङ्गुहरेणुकाव्याघ्रनखशुक्तिचण्डास्थौणेयकश्रीवेष्टक- चोचचोरकवालुकगुग्गुलुसर्जरसतुरुष्ककुन्दुरुकागुरुस्पृक्कोशीरभद्रदारुकुङ्कुमानि पुन्नागकेशरं चेति ||२४|| एलादिको वातकफौ निहन्याद्विषमेव च | वर्णप्रसादनः कण्डूपिडकाकोठनाशनः ||२५||

Meaning of the śloka

The Eladi group comprises ela, tagara, kushtha, mamsi, dhyamaka, tvak, patra, nagapushpa, priyangu, harenuka, vyaghranakha, shukti, canda, sthauneyaka, shriveshtaka, coca, coraka, valuka, guggulu, sarjarasa, turushka, kunduruka, aguru, sprikka, ushira, bhadradaru, kunkuma, punnaga and keshara. It is described as reducing vata, kapha and poison, improving complexion, and countering itching, pidaka and kotha.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

ēlētyādi| dhyāmakaṁ kattr̥ṇaṁ ‘rōhiṣa’ iti lōkē; tvak varāṅgaṁ ‘guḍataja’ iti lōkē; patraṁ patrakaṁ; nāgapuṣpaṁ nāgakēśaram, anyē nāgakēśarapuṣpasamapuṣpō mahātarurityāhuḥ; harēṇukā rēṇukā; vyāghranakhō br̥hannakhaḥ, br̥hannakhītyanyē; śuktistadbhēdō'lpanakhaḥ; caṇḍā svanāmakhyātēṣatkr̥ṣṇā cōrakabhēdaḥ ajamōdākārā; sthauṇēyakaṁ thuṇērakaḥ; śrīvēṣṭakaḥ saralacōpaḥ ‘guggulī’ iti lōkē; cōcastvagbhēdō vanavāsikātvak; cōrakaḥ svanāmakhyātaḥ, granthiparṇakabhēdō granthiparṇākāra ēva; sarjaḥ sarjarasaḥ ‘rāla’ iti prasiddhaḥ; antalōpāt; rasaḥ gandharasaḥ ‘bōla’ iti lōkē; turuṣkaḥ sihlakaḥ; kundurakaḥ śallakīcōpaḥ; spr̥kkā kuṭilapuṣpā sugandhidravyamauttarāpathikaṁ; bhadradāru dēvadāru; punnāgaḥ suraparṇikā, suṅgandhipuṣpā dakṣiṇāpathē ‘surapati’(suraṅgī)nāmnā pratītā; kēśaraṁ bakulaṁ, kēcit samuditaṁ vyākhyānayanti- punnāgakēśaraṁ padmakēśaramityarthaḥ; anyē tvēvaṁ paṭhanti- “punnāganāgakēśaraṁ ca” iti, punnāgaṁ dēvavallabhaṁ rājacampakamiti lōkē, nāgakēśaraṁ svanāmaprasiddham| kōṭhanāśana iti atra kōṭhalakṣaṇamucyatē- “varaṭīdaṣṭasaṅkāśaḥ kaṇḍūmān lōhitō'srakaphapittāt| kṣiprōtpādavināśaḥ kōṭha iti nigadyatē sadbhiḥ”- iti||24-25||

Meaning of the commentary

Dhyamaka is katrina or rohisha. Tvak is varanga and patra patraka. Nagapushpa is nagakeshara, though others describe a large tree with similar flowers. Vyaghranakha is the large form and shukti a smaller variety. Shriveshtaka is sarala exudate, coca a forest bark variety, sarjarasa is resin called rala, turushka sihlaka, kunduruka shallaki exudate, and sprikka a fragrant northern substance. Punnaga and keshara may be two items; some combine them as lotus filament. Another reading has punnaga and nagakeshara separately. Kotha is defined as a rapidly appearing and disappearing, itchy, red lesion resembling a wasp sting and attributed to blood, kapha and pitta.

Key terms

elAdigaNa (eladigana)
The aromatic drug group beginning with ela.

Adhikarana 14 (26-28) · Śloka 28

vacāmustātiviṣābhayābhadradārūṇi nāgakēśaraṁ cēti ||26|| haridrādāruharidrākalaśīkuṭajabījāni madhukaṁ cēti ||27|| ētau vacāharidrādī gaṇau stanyaviśōdhanau | āmātisāraśamanau viśēṣāddōṣapācanau ||28||

View original

वचामुस्तातिविषाभयाभद्रदारूणि नागकेशरं चेति ||२६|| हरिद्रादारुहरिद्राकलशीकुटजबीजानि मधुकं चेति ||२७|| एतौ वचाहरिद्रादी गणौ स्तन्यविशोधनौ | आमातिसारशमनौ विशेषाद्दोषपाचनौ ||२८||

Meaning of the śloka

The Vacadi group contains vaca, musta, ativisha, abhaya, bhadradaru and nagakeshara. The Haridradi group contains haridra, daruharidra, kalashi, kutaja seeds and madhuka. Both groups are described as cleansing breast milk, calming ama-associated diarrhea, and especially processing doshas associated with ama.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

vacētyādi| bhadradāru dēvadāru| kalaśī pr̥śniparṇī| dōṣapācanāviti āmasaṁsr̥ṣṭānāṁ dōṣāṇāṁ pācanau||26-28||

Meaning of the commentary

Bhadradaru is devadaru and kalashi prishniparni. Processing the doshas means acting upon doshas mixed with ama.

Key terms

stanyavishodhana
Traditional cleansing or correction of breast milk.
doShapAcana (doshapacana)
Processing doshas described as mixed with ama.

Adhikarana 15 (29-30) · Śloka 30

śyāmāmahāśyāmātrivr̥ddantīśaṅkhinītilvakakampillakaramyakakramukaputraśrēṇīgavākṣī- rājavr̥kṣakarañjadvayaguḍūcīsaptalācchagalāntrīsudhāḥ suvarṇakṣīrī cēti ||29|| uktaḥ śyāmādirityēṣa gaṇō gulmaviṣāpahaḥ | ānāhōdaraviḍbhēdī tathōdāvartanāśanaḥ ||30||

View original

श्यामामहाश्यामात्रिवृद्दन्तीशङ्खिनीतिल्वककम्पिल्लकरम्यकक्रमुकपुत्रश्रेणीगवाक्षी- राजवृक्षकरञ्जद्वयगुडूचीसप्तलाच्छगलान्त्रीसुधाः सुवर्णक्षीरी चेति ||२९|| उक्तः श्यामादिरित्येष गणो गुल्मविषापहः | आनाहोदरविड्भेदी तथोदावर्तनाशनः ||३०||

Meaning of the śloka

The Shyamadi group comprises shyama, mahashyama, trivrit, danti, shankhini, tilvaka, kampillaka, ramyaka, kramuka, putrashreni, gavakshi, rajavriksha, two karanjas, guduci, saptala, chagalantri, sudha and suvarnakshiri. It is described as countering gulma and poison, breaking obstructed feces in anaha and abdominal disease, and countering udavarta.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

śyāmētyādi| śyāmā śvētā trivr̥tā; mahāśyāmā vr̥ddhadārakaḥ; trivr̥t raktamūlā trivr̥t ‘niśōtra’ iti lōkē; dantī dantinī; śaṅkhinī yavatiktābhēdaḥ, ‘śvētabudhnā’ ityēkē; tilvakō rōdhraḥ, anyē tilvakō rōdhrākārō br̥hatpatrō raktatvakkō vairēcanikaḥ; kampillakō rōcanikā, svanāmakhyātaḥ; ramyakō drēkkā ‘mahānimba’ iti lōkē prasiddhaḥ, paṭōlamūlamityēkē; kramukaḥ pūgaphalaṁ; putraśrēṇī dravantī ēraṇḍasadr̥śaphalapatrā'lpaviṭapā ‘śambarī’ iti lōkē; gavākṣī indravāruṇī; rājavr̥kṣaḥ kiramālakaḥ; karañjadvayaṁ vr̥kṣaviṭapakarañjau; guḍūcī prasiddhā; saptalā sātalā snuhībhēdaḥ; chagalāntrī vr̥ddhadāra(ru)kabhēdaḥ, budhnābhēda ityaparē; sudhā sēhuṇḍaḥ; suvarṇakṣīrī anantāsadr̥śapatrā, kaṅguṣṭhamityaparē||29-30||

Meaning of the commentary

Shyama is white trivrit, mahashyama vriddhadaraka, and trivrit here the red-rooted variety locally called nishotra. Shankhini is a yavatikta variety; some call it shvetabudhna. Tilvaka is rodhra, while others describe a large-leaved, red-barked purgative rodhra-like tree. Kampillaka is rocanika. Ramyaka is drekka or mahanimba; some identify patola root. Putrashreni is dravanti with castor-like fruit and leaves. Saptala is a snuhi variety. Chagalantri is a vriddhadaraka variety; others call it a root variety. Sudha is sehunda. Suvarnakshiri has ananta-like leaves; others identify kangushtha.

Key terms

shyAmAdigaNa (shyamadigana)
The drug group beginning with shyama.

Adhikarana 16 (31-32) · Śloka 32

br̥hatīkaṇṭakārikākuṭajaphalapāṭhā madhukaṁ cēti ||31|| pācanīyō br̥hatyādirgaṇaḥ pittānilāpahaḥ | kaphārōcakahr̥drōgamūtrakr̥cchrarujāpahaḥ ||32||

View original

बृहतीकण्टकारिकाकुटजफलपाठा मधुकं चेति ||३१|| पाचनीयो बृहत्यादिर्गणः पित्तानिलापहः | कफारोचकहृद्रोगमूत्रकृच्छ्ररुजापहः ||३२||

Meaning of the śloka

Brihati, kantakari, kutaja fruit, patha and madhuka constitute the brihatyadi group. It is described as digestive and as countering pitta and vata, kapha, loss of appetite, heart disorders, difficult urination and pain.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

br̥hatītyādi| mūlē spaṣṭa ēva||31-32||

Meaning of the commentary

The commentary regards both the ingredient list and the stated properties as clear in the root text.

Key terms

bRuhatyAdi gaNa (brihatyadi gana)
The medicinal group beginning with brihati.
pAcanIya (pachaniya)
Classified as promoting digestion or maturation.

Adhikarana 17 (33-34) · Śloka 34

paṭōlacandanakucandanamūrvāguḍūcīpāṭhāḥ kaṭurōhiṇī cēti ||33|| paṭōlādirgaṇaḥ pittakaphārōcakanāśanaḥ | jvarōpaśamanō vraṇyaśchardikaṇḍūviṣāpahaḥ ||34||

View original

पटोलचन्दनकुचन्दनमूर्वागुडूचीपाठाः कटुरोहिणी चेति ||३३|| पटोलादिर्गणः पित्तकफारोचकनाशनः | ज्वरोपशमनो व्रण्यश्छर्दिकण्डूविषापहः ||३४||

Meaning of the śloka

Patola, chandana, kuchandana, murva, guduchi, patha and katurohini constitute the patoladi group. It is described as countering pitta, kapha and loss of appetite, calming fever, benefiting wounds, and countering vomiting, itching and poison.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

paṭōlētyādi| kucandanaṁ raktacandanaṁ; mūrvā dudhauḍaḥ, ‘caurasnāyuka’ ityēkē| vraṇēbhyō hitō vraṇyaḥ| śēṣaṁ sukhabōdham||33-34||

Meaning of the commentary

Kuchandana is identified here as red sandalwood. Murva is identified as dudhauda, while some identify it as chaurasnayuka. Vranya means beneficial for wounds.

Key terms

paTolAdi gaNa (patoladi gana)
The medicinal group beginning with patola.
kucandana (kuchandana)
Identified by the commentary as red sandalwood.
mUrvA (murva)
Identified as dudhauda, with chaurasnayuka as an alternative.

Adhikarana 18 (35-36) · Śloka 36

kākōlīkṣīrakākōlījīvakarṣabhakamudgaparṇīmāṣaparṇīmēdāmahāmēdācchinnaruhā karkaṭaśr̥ṅgītugākṣīrīpadmakaprapauṇḍarīkardhivr̥ddhimr̥dvīkājīvantyō madhukaṁ cēti ||35|| kākōlyādirayaṁ pittaśōṇitānilanāśanaḥ | jīvanō br̥ṁhaṇō vr̥ṣyaḥ stanyaślēṣmakarastathā ||36||

View original

काकोलीक्षीरकाकोलीजीवकर्षभकमुद्गपर्णीमाषपर्णीमेदामहामेदाच्छिन्नरुहा कर्कटशृङ्गीतुगाक्षीरीपद्मकप्रपौण्डरीकर्धिवृद्धिमृद्वीकाजीवन्त्यो मधुकं चेति ||३५|| काकोल्यादिरयं पित्तशोणितानिलनाशनः | जीवनो बृंहणो वृष्यः स्तन्यश्लेष्मकरस्तथा ||३६||

Meaning of the śloka

Kakoli, kshirakakoli, jivaka, rishabhaka, mudgaparni, mashaparni, meda, mahameda, chinnaruhā, karkatashringi, tugakshiri, padmaka, prapaundarika, riddhi, vriddhi, mridvika, jivanti and madhuka constitute the kakolyadi group. It is described as countering pitta, blood disorder and vata, sustaining life, nourishing, promoting virility, and increasing breast milk and kapha.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

kākōlītyādi| kākōlī vīrā svanāmnā prasiddhā, kṣīrakākōlī tadbhēdaḥ svanāmakhyāta; jīvakaḥ svanāmaprasiddhaḥ; r̥ṣabhaḥ svanāmakhyātaḥ; mudgaparṇī ‘mugavanī’ iti lōkē; māṣaparṇī ‘māṣavanī’ iti lōkē, ‘araṇyamāṣastamba’ ityēkē; mēdā mahāmēdā ca svanāmakhyātā; chinnaruhā guḍūcī; tugākṣīrī vaṁśalōcanā; padmakaṁ padmakāṣṭhaṁ; prapauṇḍarīkaṁ svanāmakhyātaṁ yaṣṭīmadhudravyādīṣatsthūlaṁ madhurarasaṁ nētrāścyōtanārhaṁ dravyam, anyē śrīpuṣpamāhuḥ; mr̥dvīkā drākṣā; jīvantī ‘ḍōḍikā’ iti lōkē, latā'rkaphalākārasakṣīraphalā, anyē suvarṇajīvantīmāhuḥ| jīvanaḥ prāṇadhāraṇaḥ, br̥ṁhaṇaḥ śarīravr̥ddhikaraḥ| śēṣaṁ subōdham||35-36||

Meaning of the commentary

Kakoli and its variety kshirakakoli, jivaka, rishabhaka, meda and mahameda are treated as known by their names. Mudgaparni is locally called mugavani. Mashaparni is called mashavani, while some call it the wild mash shrub. Chinnaruhā is guduchi, tugakshiri is bamboo manna, padmaka is padmaka wood, and mridvika is grape. Prapaundarika is described as a sweet substance slightly thicker than yashtimadhu and suitable for eye instillation; others identify it as shripushpa. Jivanti is locally called dodika, a vine with latex-bearing fruit shaped like arka fruit; others identify it as suvarnajivanti. Jivana means sustaining life and brimhana means promoting bodily growth.

Key terms

kAkolyAdi gaNa (kakolyadi gana)
The medicinal group beginning with kakoli.
prapauNDarIka (prapaundarika)
A sweet substance described in the commentary; alternatively identified as shripushpa.
jIvanti (jivanti)
Identified as dodika, with suvarnajivanti as an alternative.
bRuMhaNa (brimhana)
Nourishing or promoting bodily growth in the classical classification.

Adhikarana 19 (37-38) · Śloka 38

ūṣakasaindhavaśilājatukāsīsadvayahiṅgūni tutthakaṁ cēti ||37|| ūṣakādiḥ kaphaṁ hanti gaṇō mēdōviśōṣaṇaḥ | aśmarīśarkarāmūtrakr̥cchragulmapraṇāśanaḥ ||38||

View original

ऊषकसैन्धवशिलाजतुकासीसद्वयहिङ्गूनि तुत्थकं चेति ||३७|| ऊषकादिः कफं हन्ति गणो मेदोविशोषणः | अश्मरीशर्करामूत्रकृच्छ्रगुल्मप्रणाशनः ||३८||

Meaning of the śloka

Ushaka, saindhava, shilajatu, the two kinds of kasisa, hingu and tutthaka constitute the ushakadi group. It is described as countering kapha, drying medas, and countering urinary stones, gravel, difficult urination and gulma.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

ūṣakētyādi| ūṣakaḥ kṣāramr̥ttikā vārāṇasīsamīpē baḍaharadēśē bāhulyēna bhavati, anyē tadbhavaṁ dravyāntaramāhuḥ; kāsīsadvayaṁ kāsīsaṁ bhasmasadr̥śaṁ kiñcidamlalavaṇarasaṁ, dvitīyaṁ puṣpakāsīsamīṣatpītaṁ tuvararasaṁ tadbhēda ēva; tutthakaṁ karparikātutthaṁ ‘khapariyā’ iti lōkē, anyē mayūragrīvamāhuḥ| śēṣaṁ subōdham||37-38||

Meaning of the commentary

Ushaka is described as alkaline earth abundant in the Badahara region near Varanasi; others regard it as another substance produced there. The two kasisas are a somewhat sour-salty, ash-like kasisa and a slightly yellow, astringent variety called pushpakasisa. Tutthaka is identified as karparika-tuttha, locally khapariya, while others identify it as mayuragriva.

Key terms

UShakAdi gaNa (ushakadi gana)
The medicinal group beginning with ushaka.
kAsIsadvaya (kasisadvaya)
Two varieties of kasisa distinguished by appearance and taste.
tutthaka
Identified as karparika-tuttha or, alternatively, mayuragriva.

Adhikarana 20 (39-40) · Śloka 40

sārivāmadhukacandanakucandanapadmakakāśmarīphalamadhūkapuṣpāṇyuśīraṁ cēti ||39|| sārivādiḥ pipāsāghnō raktapittaharō gaṇaḥ | pittajvarapraśamanō viśēṣāddāhanāśanaḥ ||40||

View original

सारिवामधुकचन्दनकुचन्दनपद्मककाश्मरीफलमधूकपुष्पाण्युशीरं चेति ||३९|| सारिवादिः पिपासाघ्नो रक्तपित्तहरो गणः | पित्तज्वरप्रशमनो विशेषाद्दाहनाशनः ||४०||

Meaning of the śloka

Sariva, madhuka, chandana, kuchandana, padmaka, kashmari fruit, madhuka flowers and ushira constitute the sarivadi group. It is described as countering thirst and raktapitta, calming pitta fever and especially relieving burning.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

sārivētyādi| candanaṁ raktacandanam; anyē padmamiti paṭhanti, tatra padmaṁ padmapuṣpam| śēṣaṁ subōdham||39-40||

Meaning of the commentary

The commentary identifies chandana here as red sandalwood. Some read padma instead of padmaka, in which case it means the lotus flower.

Key terms

sArivAdi gaNa (sarivadi gana)
The medicinal group beginning with sariva.
padmaka
The transmitted reading; some read padma, lotus flower.

Adhikarana 21 (41-42) · Śloka 42

añjanarasāñjananāgapuṣpapriyaṅgunīlōtpalanaladanalinakēśarāṇi madhukaṁ cēti ||41|| añjanādirgaṇō hyēṣa raktapittanibarhaṇaḥ | viṣōpaśamanō dāhaṁ nihantyābhyantaraṁ bhr̥śam ||42||

View original

अञ्जनरसाञ्जननागपुष्पप्रियङ्गुनीलोत्पलनलदनलिनकेशराणि मधुकं चेति ||४१|| अञ्जनादिर्गणो ह्येष रक्तपित्तनिबर्हणः | विषोपशमनो दाहं निहन्त्याभ्यन्तरं भृशम् ||४२||

Meaning of the śloka

Anjana, rasanjana, nagapushpa, priyangu, nilotpala, nalada, lotus stamens and madhuka constitute the anjanadi group. It is described as countering raktapitta and poison and strongly relieving internal burning.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

añjanamityādi| añjanaṁ sauvīrāñjanaṁ; rasāñjanaṁ dāruharidrākvāthēna kr̥trimaṁ, anyē tvēvaṁ vadanti- rasāñjanaṁ dvividhaṁ- srōtō'ñjanaṁ kr̥ṣṇapāṣāṇākr̥ti dhātudravyam, anyaddāruharidrākvāthēna kr̥trimaṁ pītalōhitam, atra dhātudravyamēva sauvīrāñjanasāhacaryāt; nāgapuṣpaṁ nāgakēśaraṁ; naladaṁ māṁsī; nalinakēśarāṇi padmakēśarāṇi| śēṣaṁ subōdham||41-42||

Meaning of the commentary

Anjana is sauvira-anjana. Rasanjana is described as an artificial yellow-red preparation from a decoction of daruharidra. Another account distinguishes two forms: srotoanjana, a mineral resembling black stone, and the artificial daruharidra product; because it occurs beside sauvira-anjana here, the mineral form is preferred. Nagapushpa is nagakeshara, nalada is mamsi, and nalinakeshara means lotus stamens.

Key terms

a~jjanAdi gaNa (anjanadi gana)
The medicinal group beginning with anjana.
rasA~jjana (rasanjana)
Either a daruharidra-derived preparation or a black-stone-like mineral; the commentator favors the mineral here.

Adhikarana 22 (43-44) · Śloka 44

parūṣakadrākṣākaṭphaladāḍimarājādanakatakaphalaśākaphalāni triphalā cēti ||43|| parūṣakādirityēṣa gaṇō'nilavināśanaḥ | mūtradōṣaharō hr̥dyaḥ pipāsāghnō rucipradaḥ ||44||

View original

परूषकद्राक्षाकट्फलदाडिमराजादनकतकफलशाकफलानि त्रिफला चेति ||४३|| परूषकादिरित्येष गणोऽनिलविनाशनः | मूत्रदोषहरो हृद्यः पिपासाघ्नो रुचिप्रदः ||४४||

Meaning of the śloka

The fruits of parushaka, grape, katphala, pomegranate, rajadana, kataka and shaka, together with triphala, constitute the parushakadi group. It is described as countering vata and urinary disorders, supporting the heart, relieving thirst and promoting appetite.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

parūṣakētyādi| parūṣakō dhanvapatrakaḥ svanāmnaiva prasiddhaḥ, sa dvividhō vr̥kṣaviṭapabhēdāt; kaṭphalaḥ sōmavalkaḥ ‘kāyaphala’ iti lōkē; rājādanaḥ kṣīrikā; katakaphalaṁ svanāmakhyātaṁ śaśakapurīṣapratimaphalamambuprasādanaṁ; śākaphalāni śākō masr̥ṇakarkaśōdarapr̥ṣṭhadalō vr̥kṣaviśēṣaḥ, tasya phalāni| sarvēṣāṁ phalāni grāhyāṇi| śēṣaṁ subōdham||43-44||

Meaning of the commentary

Parushaka, also called dhanvapatraka, has two forms distinguished by tree or shrub habit. Katphala is somavalka, locally kayaphala. Rajadana is kshirīkā. Kataka bears a fruit likened to hare droppings and is used traditionally for clarifying water. Shaka is a particular tree with leaves smooth on one surface and rough on the other. The fruits of every listed plant are intended.

Key terms

parUShakAdi gaNa (parushakadi gana)
The fruit group beginning with parushaka.
katakaphala
A fruit traditionally described as clarifying water.
shAkaphala (shakaphala)
Fruit of the shaka tree described by its two-sided leaf texture.

Adhikarana 23 (45-47) · Śloka 47

priyaṅgusamaṅgādhātakīpunnāganāgapuṣpacandanakucandanamōcarasarasāñjanakumbhīkasrōtōjapadmakēsarayōjanavallyō dīrghamūlā cēti ||45|| ambaṣṭhādhātakīkusumasamaṅgākaṭvaṅgamadhukabilvapēśikāsāvararōdhrapalāśanandīvr̥kṣāḥ padmakēśarāṇi cēti ||46|| gaṇau priyaṅgvambaṣṭhādī pakvātīsāranāśanau | sandhānīyau hitau pittē vraṇānāṁ cāpi rōpaṇau ||47||

View original

प्रियङ्गुसमङ्गाधातकीपुन्नागनागपुष्पचन्दनकुचन्दनमोचरसरसाञ्जनकुम्भीकस्रोतोजपद्मकेसरयोजनवल्ल्यो दीर्घमूला चेति ||४५|| अम्बष्ठाधातकीकुसुमसमङ्गाकट्वङ्गमधुकबिल्वपेशिकासावररोध्रपलाशनन्दीवृक्षाः पद्मकेशराणि चेति ||४६|| गणौ प्रियङ्ग्वम्बष्ठादी पक्वातीसारनाशनौ | सन्धानीयौ हितौ पित्ते व्रणानां चापि रोपणौ ||४७||

Meaning of the śloka

The priyangvadi group comprises priyangu, samanga, dhataki, punnaga, nagapushpa, chandana, kuchandana, mocharasa, rasanjana, kumbhika, srotoja, lotus stamens, yojanavalli and dirghamula. The ambashthadi group comprises ambashtha, dhataki flowers, samanga, katvanga, madhuka, bilvaveshika, savararodhra, palasha, nandivriksha and lotus stamens. Both groups are described as countering mature diarrhea, joining tissues, suitable in pitta conditions and promoting wound closure.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

priyaṅgvityādi| samaṅgā'ñjalikārikā ‘lajjāluḥ’ iti lōkē; punnāgastuṅgaḥ svanāmakhyātaḥ, anyē suraparṇikā sugandhipuṣpā dakṣiṇāpathē surapatī(suraṅgī)ti prasiddhā; nāgapuṣpaṁ nāgakēśaraṁ; candanaṁ raktacandanaṁ; kucandanaṁ malayādricandanaṁ ; mōcarasaḥ śālmalīcupaḥ; rasāñjanaṁ dārvīkvāthasamudbhavaṁ svanāmakhyātaṁ; kumbhīkaḥ ślakṣṇatvakkō rōmaśaḥ kumbhīnāmā vr̥kṣō yasya tvag vastrākārā bhavati, anyē pāṭalāmāhuḥ, aparē svalpaviṭapamāhuḥ; srōtōjaṁ sauvīrāñjanaṁ; padmakēśaraṁ svanāmakhyātaṁ; yōjanavallī mañjiṣṭhā; dīrghamūlā durālabhā, śāliparṇītyaparē| ambaṣṭhētyādi|- ambaṣṭhā mācikā ‘sāṅkuraḍa’ iti paścimē prasiddhā, pāṭhā ityaparē; dhātakīkusumaṁ dhātakīpuṣpaṁ; samaṅgā'ñjalikārikā ‘lajjāluḥ’ iti lōkē; kaṭvaṅgō'ralukaḥ; bilvapēśikā bālabilvagiraḥ; mahārōdhraṁ kēcit paṭhanti; sāvararōdhrō lōdhrastasyaiva grāhitvāt, nētarastasya virēcanatvāt; palāśaḥ kiṁśukaḥ; nandīvr̥kṣaḥ kāśmarī, anyē gardabhāṇḍamāhuḥ; padmakēśaraṁ svanāmakhyātam| sandhānīyāviti bhagnasandhānakārakau||45-47||

Meaning of the commentary

Samanga is anjalikarika, locally lajjalū. Punnaga is identified as tunga, while others describe a fragrant southern plant called suraparni or surangi. Nagapushpa is nagakeshara. Here chandana is red sandalwood and kuchandana is sandalwood from Malaya. Mocharasa is shalmali exudate; rasanjana is derived from a darvi decoction; srotoja is sauvira-anjana; yojanavalli is manjishtha. Dirghamula is duralabha, though others identify it as shaliparni. Ambashtha is machika, locally sangkurada in the west, while others identify it as patha. Katvanga is araluka and bilvaveshika is the kernel of young bilva. Some read maharodhra. Savararodhra is lodhra selected for its astringency, rather than the other purgative type. Palasha is kimshuka. Nandivriksha is kashmari, though others identify it as gardabhanda. Sandhaniya is explained as promoting union of fractures.

Key terms

priya~ggvAdi gaNa (priyangvadi gana)
The group beginning with priyangu.
ambaShThAdi gaNa (ambashthadi gana)
The group beginning with ambashtha.
sandhAnIya (sandhaniya)
Classified as promoting joining, explained here in relation to fractures.

Adhikarana 24 (48-49) · Śloka 49

nyagrōdhōdumbarāśvatthaplakṣamadhukakapītanakakubhāmrakōśāmracōrakapatrajambūdvayapriyāla- madhūkarōhiṇīvañjulakadambabadarītindukīsallakīrōdhrasāvararōdhrabhallātakapalāśā nandīvr̥kṣaścēti ||48|| nyagrōdhādirgaṇō vraṇyaḥ saṅgrāhī bhagnasādhakaḥ | raktapittaharō dāhamēdōghnō yōnidōṣahr̥t ||49||

View original

न्यग्रोधोदुम्बराश्वत्थप्लक्षमधुककपीतनककुभाम्रकोशाम्रचोरकपत्रजम्बूद्वयप्रियाल- मधूकरोहिणीवञ्जुलकदम्बबदरीतिन्दुकीसल्लकीरोध्रसावररोध्रभल्लातकपलाशा नन्दीवृक्षश्चेति ||४८|| न्यग्रोधादिर्गणो व्रण्यः सङ्ग्राही भग्नसाधकः | रक्तपित्तहरो दाहमेदोघ्नो योनिदोषहृत् ||४९||

Meaning of the śloka

Nyagrodha, udumbara, ashvattha, plaksha, madhuka, kapitāna, kakubha, amra, koshamra, chorakapatra, the two jambus, priyala, madhuka, rohini, vanjula, kadamba, badari, tinduki, sallaki, rodhra, savararodhra, bhallataka, palasha and nandivriksha constitute the nyagrodhadi group. It is described as beneficial for wounds, astringent, supporting fracture union, and countering raktapitta, burning, medas and disorders of the female reproductive tract.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

nyagrōdhētyādi| nyagrōdhō vaṭaḥ; udumbaraḥ prasiddhaḥ; aśvatthaḥ pippalaḥ; plakṣaḥ parkaṭī; madhukaṁ prasiddhaṁ; kapītana āmrātakaḥ; kakubhaḥ arjunaḥ; āmrāḥ prasiddhaḥ; kōśāmraḥ svanāmakhyātaḥ; cōrakapatrō lākṣāvr̥kṣaḥ; jambūdvayamēkā rājajambūrbr̥hatphalā, dvitīyā kākajambūḥ svalpaphalā, dvayagrahaṇādbhūmijambvāstr̥tīyāyāḥ pratiṣēdhaḥ; priyālaḥ cāradrumaḥ; madhūkō guḍapuṣpō ‘mahuvā’ iti lōkē; rōhiṇī kaṭphalaḥ; vañjulō vētasaḥ; kadambaḥ prasiddhaḥ; badarī prasiddhā; tindukī tindukavr̥kṣaḥ, ‘ṭimbaruyaṇi’ iti lōkē; nandīvr̥kṣō'tra prarōhī gardabhāṇḍaḥ ‘pārśvapippala’ iti lōkē| śēṣaṁ prasiddham||48-49||

Meaning of the commentary

Nyagrodha is vata, ashvattha is pippala, plaksha is parkati, kapitāna is amrataka, kakubha is arjuna, and chorakapatra is the laksha tree. The two jambus are the large-fruited rajajambu and small-fruited kakajambu; naming two excludes a third, bhumijambu. Priyala is charadruma, the second madhuka is the sweet-flowered tree locally called mahuva, rohini is katphala, vanjula is vetasa, and tinduki is the tinduka tree locally called timbaruyani. Here nandivriksha is the sprouting gardabhanda, locally parshvapippala.

Key terms

nyagrodhAdi gaNa (nyagrodhadi gana)
The medicinal group beginning with nyagrodha.
jambUdvaya (jambudvaya)
The two jambus: rajajambu and kakajambu, excluding bhumijambu.
nandIvRukSha (nandivriksha)
Here identified as a sprouting gardabhanda called parshvapippala.

Adhikarana 25 (50-51) · Śloka 51

guḍūcīnimbakustumburucandanāni padmakaṁ cēti ||50|| ēṣa sarvajvarān hanti guḍūcyādistu dīpanaḥ | hr̥llāsārōcakavamīpipāsādāhanāśanaḥ ||51||

View original

गुडूचीनिम्बकुस्तुम्बुरुचन्दनानि पद्मकं चेति ||५०|| एष सर्वज्वरान् हन्ति गुडूच्यादिस्तु दीपनः | हृल्लासारोचकवमीपिपासादाहनाशनः ||५१||

Meaning of the śloka

Guduchi, nimba, kustumburu, chandana and padmaka constitute the guduchyadi group. It is described as countering all fevers, kindling digestion, and countering nausea, loss of appetite, vomiting, thirst and burning.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

guḍūcītyādi| kustusburuḥ dhānyakaṁ, candanaṁ raktacandanam| hr̥llāsasthūtkaraṇam| śēṣaṁ prasiddham||50-51||

Meaning of the commentary

Kustumburu is identified as dhanyaka and chandana here as red sandalwood. Hrillasa is explained as the urge to vomit.

Key terms

guDUcyAdi gaNa (guduchyadi gana)
The medicinal group beginning with guduchi.
hRullAsa (hrillasa)
Nausea or the urge to vomit.

Adhikarana 26 (52-53) · Śloka 53

utpalaraktōtpalakumudasaugandhikakuvalayapuṇḍarīkāṇi madhukaṁ cēti ||52|| utpalādirayaṁ dāhapittaraktavināśanaḥ | pipāsāviṣahr̥drōgacchardimūrcchāharō gaṇaḥ ||53||

View original

उत्पलरक्तोत्पलकुमुदसौगन्धिककुवलयपुण्डरीकाणि मधुकं चेति ||५२|| उत्पलादिरयं दाहपित्तरक्तविनाशनः | पिपासाविषहृद्रोगच्छर्दिमूर्च्छाहरो गणः ||५३||

Meaning of the śloka

Utpala, red utpala, kumuda, saugandhika, kuvalaya, pundarika and madhuka constitute the utpaladi group. It is described as countering burning, pitta and blood disorder, as well as thirst, poison, heart disorder, vomiting and fainting.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

utpalētyādi| utpalaṁ nīlōtpalaṁ, raktōtpalaṁ lōhitōtpalaṁ, kumudaṁ śvētōtpalaṁ, saugandhikaṁ nīlōtpalākāravarṇamutpalaṁ sugandhi ca, kuvalayamīṣannīladhavalaṁ, puṇḍarīkaṁ śvētapadmaṁ, madhukaṁ yaṣṭīmadhukam||52-53||

Meaning of the commentary

Utpala is blue lotus, red utpala is red lotus, kumuda is white water lily, saugandhika is a fragrant lotus resembling blue lotus in shape and color, kuvalaya is slightly blue-white, pundarika is white lotus, and madhuka is yashtimadhuka.

Key terms

utpalAdi gaNa (utpaladi gana)
The aquatic-flower group beginning with utpala.
saugandhika
A fragrant lotus described as resembling blue lotus.
puNDarIka (pundarika)
Identified here as white lotus.

Adhikarana 27 (54-55) · Śloka 55

mustāharidrādāruharidrāharītakyāmalakabibhītakakuṣṭhahaimavatīvacāpāṭhākaṭurōhiṇīśārṅgaṣṭātiviṣādrāviḍībhallātakāni citrakaścēti ||54|| ēṣa mustādikō nāmnā gaṇaḥ ślēṣmaniṣūdanaḥ | yōnidōṣaharaḥ stanyaśōdhanaḥ pācanastathā ||55||

View original

मुस्ताहरिद्रादारुहरिद्राहरीतक्यामलकबिभीतककुष्ठहैमवतीवचापाठाकटुरोहिणीशार्ङ्गष्टातिविषाद्राविडीभल्लातकानि चित्रकश्चेति ||५४|| एष मुस्तादिको नाम्ना गणः श्लेष्मनिषूदनः | योनिदोषहरः स्तन्यशोधनः पाचनस्तथा ||५५||

Meaning of the śloka

Musta, haridra, daruharidra, haritaki, amalaki, bibhitaka, kushtha, haimavati, vacha, patha, katurohini, sharngeshta, ativisha, dravidi, bhallataka and chitraka constitute the mustadi group. It is described as destroying kapha, countering disorders of the female reproductive tract, purifying breast milk and promoting digestion.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

mustētyādi| haimavatī śvētavacā; vacā svanāmakhyātā'ruṇavarṇā; śārṅga(rṅgē)ṣṭā kākatiktā gauravartulāvaguṇṭhitaphalā ‘cirapōṭikā’ iti prasiddhā, ‘jhajharuṣa’ iti pūrvadēśē, kākajaṅghāmanyē, kākamācītyaparē; drāviḍī ēlā| stanyaśōdhana iti strīkṣīraprasādanaḥ| śēṣaṁ prasiddham||54-55||

Meaning of the commentary

Haimavati is white vacha, while vacha itself is described as reddish. Sharngeshta is kakatikta, having a pale, round, covered fruit; it is locally called chirapotika and in the eastern region jhajharusha. Others identify it as kakajangha or kakamachi. Dravidi is ela. 'Purifying breast milk' is glossed as making a woman's milk clear or wholesome.

Key terms

mustAdi gaNa (mustadi gana)
The medicinal group beginning with musta.
shAr~ggeShTA (sharngeshta)
A plant with several competing identifications: kakatikta, kakajangha or kakamachi.
stanyashodhana
Classified as clarifying or purifying breast milk.

Adhikarana 28 (56-57) · Śloka 57

harītakyāmalakabibhītakānīti triphalā ||56|| triphalā kaphapittaghnī mēhakuṣṭhavināśanī | cakṣuṣyā dīpanī caiva viṣamajvaranāśanī ||57||

View original

हरीतक्यामलकबिभीतकानीति त्रिफला ||५६|| त्रिफला कफपित्तघ्नी मेहकुष्ठविनाशनी | चक्षुष्या दीपनी चैव विषमज्वरनाशनी ||५७||

Meaning of the śloka

Haritaki, amalaki and bibhitaka are called triphala. Triphala is described as countering kapha and pitta, meha and kushtha, benefiting the eyes, kindling digestion and countering irregular fever.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

harītakītyādi| triphalā prasiddhā| triphalātrikaṭukayōryathālābhaparibhāṣā na vyāpriyatē ata ēvānayōrgranthakārēṇa sañjñā kr̥tēti||56-57||

Meaning of the commentary

The three-member composition of triphala is treated as well known. The commentator notes that the usual interpretive rule allowing selection according to availability does not apply to triphala or trikatu; this is why the author explicitly defines both names.

Key terms

triphalA (triphala)
The fixed triad of haritaki, amalaki and bibhitaka.
yathAlAbhaparibhAShA (yathalabhaparibhasha)
A rule permitting use according to availability, stated here not to apply to this defined group.

Adhikarana 29 (58-59) · Śloka 59

pippalīmaricaśr̥ṅgavērāṇīti trikaṭukam ||58|| tryūṣaṇaṁ kaphamēdōghnaṁ mēhakuṣṭhatvagāmayān | nihanyāddīpanaṁ gulmapīnasāgnyalpatāmapi ||59||

View original

पिप्पलीमरिचशृङ्गवेराणीति त्रिकटुकम् ||५८|| त्र्यूषणं कफमेदोघ्नं मेहकुष्ठत्वगामयान् | निहन्याद्दीपनं गुल्मपीनसाग्न्यल्पतामपि ||५९||

Meaning of the śloka

Pippali, maricha and shringavera are called trikatu or tryushana. The group is described as countering kapha and medas, meha, kushtha and other skin disorders, kindling digestion, and countering gulma, pinasa and weak digestive fire.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

pippalītyādi| tvagāmayān kuṣṭhādīn| śēṣaṁ prasiddham||58-59||

Meaning of the commentary

The commentary explains 'skin disorders' as including kushtha and related conditions; the rest is treated as clear. As with triphala, the named triad has a fixed composition rather than being selected according to availability.

Key terms

trikaTuka (trikatu)
The fixed triad of pippali, maricha and shringavera.
tryUShaNa (tryushana)
Another name for the same three pungent substances.

Adhikarana 30 (60-61) · Śloka 61

āmalakīharītakīpippalyaścitrakaścēti ||60|| āmalakyādirityēṣa gaṇaḥ sarvajvarāpahaḥ | cakṣuṣyō dīpanō vr̥ṣyaḥ kaphārōcakanāśanaḥ ||61||

View original

आमलकीहरीतकीपिप्पल्यश्चित्रकश्चेति ||६०|| आमलक्यादिरित्येष गणः सर्वज्वरापहः | चक्षुष्यो दीपनो वृष्यः कफारोचकनाशनः ||६१||

Meaning of the śloka

Amalaki, haritaki, pippali and chitraka constitute the amalakyadi group. It is described as countering all fevers, benefiting the eyes, kindling digestion, promoting virility, and countering kapha and loss of appetite.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

āmalakītyādi| mūlē spaṣṭa ēva||60-61||

Meaning of the commentary

The commentary considers the ingredient list and stated properties clear in the root text and supplies no alternative identification.

Key terms

AmalakyAdi gaNa (amalakyadi gana)
The medicinal group beginning with amalaki.
dIpana (dipana)
Classified as kindling digestive activity.

Adhikarana 31 (62-63) · Śloka 63

trapusīsatāmrarajatasuvarṇakr̥ṣṇalōhāni lōhamalaścēti ||62|| gaṇastrapvādirityēṣa garakrimiharaḥ paraḥ | pipāsāviṣahr̥drōgapāṇḍumēhaharastathā ||63||

View original

त्रपुसीसताम्ररजतसुवर्णकृष्णलोहानि लोहमलश्चेति ||६२|| गणस्त्रप्वादिरित्येष गरक्रिमिहरः परः | पिपासाविषहृद्रोगपाण्डुमेहहरस्तथा ||६३||

Meaning of the śloka

The Trapvadi group consists of tin, lead, copper, silver, gold, black iron and iron residue. The text attributes to it actions against gara, worms, thirst, poison, heart disease, pandu and meha.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

trapvityādi| trapu vaṅgaṁ, sīsaṁ nāgaṁ, tāmraṁ prasiddhaṁ, rajataṁ rūpyaṁ, suvarṇaṁ prasiddhaṁ, kr̥ṣṇalōhaṁ tīkṣṇalōhaṁ, lōhamalaḥ prasiddhaḥ ‘kāṭa’ iti lōkē| garaḥ kr̥trimaṁ viṣam||62-63||

Meaning of the commentary

Trapu is vanga, sisa is naga, rajata silver, and krishnaloha sharp or hardened iron. Iron residue is popularly called kata. Gara means artificially prepared poison.

Key terms

garaH (garah)
Artificially compounded poison in the source classification.

Adhikarana 32 (64-65) · Śloka 65

lākṣārēvatakuṭajāśvamārakaṭphalaharidrādvayanimbasaptacchadamālatyastrāyamāṇā cēti ||64|| kaṣāyatiktamadhuraḥ kaphapittārtināśanaḥ | kuṣṭhakrimiharaścaiva duṣṭavraṇaviśōdhanaḥ ||65||

View original

लाक्षारेवतकुटजाश्वमारकट्फलहरिद्राद्वयनिम्बसप्तच्छदमालत्यस्त्रायमाणा चेति ||६४|| कषायतिक्तमधुरः कफपित्तार्तिनाशनः | कुष्ठक्रिमिहरश्चैव दुष्टव्रणविशोधनः ||६५||

Meaning of the śloka

The group contains laksha, arevata, kutaja, ashvamaraka, katphala, both haridras, nimba, saptacchada, malati and trayamana. It is described as astringent, bitter and sweet, calming kapha- and pitta-related distress, addressing kushtha and worms, and cleansing unhealthy wounds.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

lākṣētyādi| ārēvataḥ kiramālakaḥ; kuṭaja indrayavaḥ; aśvamārakaḥ karavīraḥ; kaṭphalaḥ sōmakalkalaḥ ‘kāyaphala’ iti lōkē; saptacchadaḥ saptaparṇaḥ ‘sātavana’ iti lōkē; mālatī jātī; trāyamāṇā svanāmaprasiddhā| kēcidatra triphalāṁ paṭhanti| śēṣaṁ prasiddham||64-65||

Meaning of the commentary

Arevata is kiramalaka, kutaja indrayava, ashvamaraka karavira, katphala somakalkala or kayaphala, saptacchada saptaparna or satavana, and malati jati. Travamana is known by that name. Some read triphala in this group.

Adhikarana 33 (66-67) · Śloka 67

pañca pañcamūlānyata ūrdhvaṁ vakṣyāmaḥ | - tatra trikaṇṭakabr̥hatīdvayapr̥thakparṇyō vidārigandhā cēti kanīyaḥ ||66|| kaṣāyatiktamadhuraṁ kanīyaḥ pañcamūlakam | vātaghnaṁ pittaśamanaṁ br̥ṁhaṇaṁ balavardhanam ||67||

View original

पञ्च पञ्चमूलान्यत ऊर्ध्वं वक्ष्यामः | - तत्र त्रिकण्टकबृहतीद्वयपृथक्पर्ण्यो विदारिगन्धा चेति कनीयः ||६६|| कषायतिक्तमधुरं कनीयः पञ्चमूलकम् | वातघ्नं पित्तशमनं बृंहणं बलवर्धनम् ||६७||

Meaning of the śloka

The five panchamulas are next described. The smaller panchamula contains trikantaka, the two brihatis, prithakparni and vidarigandha. It is astringent, bitter and sweet, and is described as calming vata and pitta, nourishing and strengthening.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

pañcētyādi| trikaṇṭakō gōkṣurakaḥ, vidārigandhā śālaparṇī| kanīyaḥ laghupañcamūlamityarthaḥ| kēcidgōkṣurakasthāna ēraṇḍaṁ paṭhanti||66-67||

Meaning of the commentary

Trikantaka is gokshuraka and vidarigandha shalaparni. Kaniyas means laghu-panchamula. Some read eranda instead of gokshuraka.

Key terms

kanIyaH pa~jcamUlam (kaniyah panchamulam)
The smaller or laghu group of five roots.

Adhikarana 34 (68-69) · Śloka 69

bilvāgnimanthaṭiṇṭukapāṭalāḥ kāśmarī cēti mahat ||68|| satiktaṁ kaphavātaghnaṁ pākē laghvagnidīpanam | madhurānurasaṁ caiva pañcamūlaṁ mahat smr̥tam ||69||

View original

बिल्वाग्निमन्थटिण्टुकपाटलाः काश्मरी चेति महत् ||६८|| सतिक्तं कफवातघ्नं पाके लघ्वग्निदीपनम् | मधुरानुरसं चैव पञ्चमूलं महत् स्मृतम् ||६९||

Meaning of the śloka

The great panchamula consists of bilva, agnimantha, tintuka, patala and kashmari. It is slightly bitter, counters kapha and vata, is light after digestion, kindles agni and has a sweet secondary taste.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

bilvētyādi| agnimanthaḥ ‘agnivadhū’ iti lōkē, ṭuṇṭukaḥ syōnākaḥ| mahat mahatpañcamūlamityarthaḥ||68-69||

Meaning of the commentary

Agnimantha is popularly called agnivadhu, and tuntuka is syonaka. Mahat means the great panchamula.

Adhikarana 35 (70-71) · Śloka 71

anayōrdaśamūlamucyatē ||70|| gaṇaḥ śvāsaharō hyēṣa kaphapittānilāpahaḥ | āmasya pācanaścaiva sarvajvaravināśanaḥ ||71||

View original

अनयोर्दशमूलमुच्यते ||७०|| गणः श्वासहरो ह्येष कफपित्तानिलापहः | आमस्य पाचनश्चैव सर्वज्वरविनाशनः ||७१||

Meaning of the śloka

These two groups together are called dashamula. The text describes this group as addressing difficult breathing, kapha, pitta and vata, digesting ama and countering all fevers.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

anayōrityādi| tasya guṇamāha- gaṇa ityādi||70-71||

Meaning of the commentary

The commentary identifies the preceding two panchamulas as the combined dashamula and introduces its stated qualities.

Key terms

dashamUlam (dashamulam)
The combined group of the smaller and greater five-root groups.

Adhikarana 36 (72- 74) · Śloka 74

vidārīsārivārajanīguḍūcyō'jaśr̥ṅgī cēti vallīsañjñaḥ ||72|| karamardītrikaṇṭakasairīyakaśatāvarīgr̥dhranakhya iti kaṇṭakasañjñaḥ ||73|| raktapittaharau hyētau śōphatrayavināśanau | sarvamēhaharau caiva śukradōṣavināśanau ||74||

View original

विदारीसारिवारजनीगुडूच्योऽजशृङ्गी चेति वल्लीसञ्ज्ञः ||७२|| करमर्दीत्रिकण्टकसैरीयकशतावरीगृध्रनख्य इति कण्टकसञ्ज्ञः ||७३|| रक्तपित्तहरौ ह्येतौ शोफत्रयविनाशनौ | सर्वमेहहरौ चैव शुक्रदोषविनाशनौ ||७४||

Meaning of the śloka

The vine panchamula contains vidari, sariva, rajani, guduchi and ajashringi. The thorn panchamula contains karamardi, trikantaka, sairiyaka, shatavari and gridhranakhi. Both are described as addressing raktapitta, three kinds of swelling, all mehas and disorders of shukra.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

vidārī vidārīkandaḥ, rajanī haridrā, ‘rañjanī’ ityanyē paṭhanti, rañjanī śirahalakaḥ; ajaśr̥ṅgī mēḍhikā, karkaṭaśr̥ṅgītyaparē| vallīsañjñaḥ ‘pañcamūlam ’ iti śēṣaḥ| karamardī kṣīraphalā ‘karamadī’ iti lōkē; trikaṇṭaḥ gōkṣurakaḥ; sairēyakaḥ kaṇṭasēliyākaḥ; gr̥dhranakhī hiṁsrā| kaṇṭakasañjñaḥ ‘pañcamūlam’ iti śēṣaḥ| “vallījaṁ pañcamūlaṁ tu praśastaṁ kaphanāśanam| sr̥ṣṭamūtrānilaharaṁ vr̥ṣyamindriyabōdhanam|| kaṇṭakākhyaṁ pañcamūlaṁ kaphānilaharaṁ param| madhurānurasaṁ caiva pakvāśayaviśōdhanam-” ityanyē paṭhanti||72- 74||

Meaning of the commentary

Vidari is vidarikanda and rajani haridra. Others read ranjani, identified as shirahalaka. Ajashringi is medhika, while others identify karkatashringi. Karamardi is kshiraphala, trikantaka gokshuraka, sairiyaka kantaseliyaka and gridhranakhi himsra. Another reading assigns the vine group kapha-reducing, urine- and vata-facilitating, virility and sensory actions, and the thorn group kapha-vata reduction, sweet aftertaste and cleansing of pakvashaya.

Adhikarana 37 (75-76) · Śloka 76

kuśakāśanaladarbhakāṇḍēkṣukā iti tr̥ṇasañjñakaḥ ||75|| mūtradōṣavikāraṁ ca raktapittaṁ tathaiva ca | antyaḥ prayuktaḥ kṣīrēṇa śīghramēva vināśayēt ||76||

View original

कुशकाशनलदर्भकाण्डेक्षुका इति तृणसञ्ज्ञकः ||७५|| मूत्रदोषविकारं च रक्तपित्तं तथैव च | अन्त्यः प्रयुक्तः क्षीरेण शीघ्रमेव विनाशयेत् ||७६||

Meaning of the śloka

The grass panchamula consists of kusha, kasha, nala, darbha and kandekshuka. Used with milk, this last five-root group is described as quickly addressing urinary disorders and raktapitta.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

kuśētyādi| kuśō hrasvō mr̥duḥ sūcīpatraḥ, kāśaścamarapatraḥ, nalaḥ svanāmnā khyātaḥ; darbhaḥ pr̥thulaḥ kharapatrō dīrghaḥ; kāṇḍēkṣukā mahatī khagālī, anyē ikṣumēvāhuḥ, anyē tu paṭhanti ‘kāṇḍaśca’ iti, tatra kāṇḍaḥ śaraḥ| antyastr̥ṇapañcamūlamityarthaḥ||75-76||

Meaning of the commentary

Kusha is short, soft and needle-leaved; kasha has chamara-like leaves; nala is known by its name; darbha is broad, rough-leaved and long. Kandekshuka is great khagali; others say sugarcane, while another reading has kanda, meaning shara.

Adhikarana 38 (77) · Śloka 77

ēṣāṁ vātaharāvādyāvantyaḥ pittavināśanaḥ | pañcakau ślēṣmaśamanāvitarau parikīrtitau ||77||

View original

एषां वातहरावाद्यावन्त्यः पित्तविनाशनः | पञ्चकौ श्लेष्मशमनावितरौ परिकीर्तितौ ||७७||

Meaning of the śloka

Of these five groups, the first two are described as calming vata, the last as calming pitta, and the two middle groups as calming kapha.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

yē pratipañcakaṁ guṇaślōkaṁ na paṭhanti tēṣāṁ matē pañcakānāṁ guṇānēkēnaiva ślōkēna vaktumāha- ēṣāmityādi| ādyāviti laghupañcamūlamahāpañcamūlau, antyastr̥ṇapañcamūlamityarthaḥ, itarau madhyau vallīsañjñaḥ kaṇṭakasañjñakaścētyarthaḥ||77||

Meaning of the commentary

This single verse supplies group actions for traditions that do not read a separate action verse after every panchamula. The first two are laghu and maha panchamula, the last grass panchamula, and the middle two vine and thorn panchamula.

Adhikarana 39 (78) · Śloka 78

trivr̥tādikamanyatrōpadēkṣyāmaḥ ||78||

View original

त्रिवृतादिकमन्यत्रोपदेक्ष्यामः ||७८||

Meaning of the śloka

Trivrit and the remaining substances will be taught elsewhere.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

kēcidatra vr̥ddhāḥ paṭhanti- trivr̥dādikamityādi||78||

Meaning of the commentary

Some elder authorities read this line at this location.

Adhikarana 40 (79) · Śloka 79

samāsēna gaṇā hyētē prōktāstēṣāṁ tu vistaram | cikitsitēṣu vakṣyāmi, ... |79|

View original

समासेन गणा ह्येते प्रोक्तास्तेषां तु विस्तरम् | चिकित्सितेषु वक्ष्यामि, ... |७९|

Meaning of the śloka

These groups have been stated in summary; their detailed treatment will be explained in the therapeutic sections. The supplied source then contains an ellipsis.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

ayamēṣāṁ saṅkṣēpa iti darśayannāha- samāsēnētyādi||79||-

Meaning of the commentary

The commentary says the verse marks the preceding account as a concise presentation.

Adhikarana 41 (79-80) · Śloka 80

... jñātvā dōṣabalābalam ||79|| ēbhirlēpān kaṣāyāṁśca tailaṁ sarpīṁṣi pānakān | pravibhajya yathānyāyaṁ kurvīta matimān bhiṣak ||80||

View original

... ज्ञात्वा दोषबलाबलम् ||७९|| एभिर्लेपान् कषायांश्च तैलं सर्पींषि पानकान् | प्रविभज्य यथान्यायं कुर्वीत मतिमान् भिषक् ||८०||

Meaning of the śloka

After assessing the relative strength of doshas and the other factors, a discerning physician should appropriately derive from these groups pastes, decoction preparations, oils, ghees and drinks.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

kimēbhirgaṇaiḥ kartavyamityāha- jñātvētyādi| dōṣabalābalamiti dōṣādibalābalamityarthaḥ, tēna sarvēṣāmēva parīkṣāṇāmavarōdhaḥ kr̥tō bhavati| kaṣāyaśabdēnātra śr̥taśītasvarasaphāṇṭakalkabhēdāḥ pañcōcyantē| pīyanta iti pānakā yūṣamaṇḍādayaḥ kathyantē, kaṣāyāṁścēti cakārādanuktā guḍādisaṁskārāḥ samuccīyantē||79-80||

Meaning of the commentary

Dosha strength includes the strength of all examined factors. Kashaya here covers five preparations: boiled decoction, cold infusion, expressed juice, phanta and paste. Panaka means drinkable preparations such as yusha and manda. The conjunction also includes unstated preparations such as those processed with jaggery.

Key terms

kaShAya (kashaya)
A collective term here covering five liquid or paste extraction preparations.

Adhikarana 42 (81) · Śloka 81

dhūmavarṣānilaklēdaiḥ sarvartuṣvanabhidrutē | grāhayitvā gr̥hē nyasyēdvidhinauṣadhasaṅgraham ||81||

View original

धूमवर्षानिलक्लेदैः सर्वर्तुष्वनभिद्रुते | ग्राहयित्वा गृहे न्यस्येद्विधिनौषधसङ्ग्रहम् ||८१||

Meaning of the śloka

After medicines have been collected according to rule, they should be stored in a house protected in every season from smoke, rain, wind and moisture.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

atra kēcidvr̥ddhāḥ paṭhanti- dhūmētyādi| ētaduktaṁ bhavati- vidhinauṣadhasaṅgrahaṁ grāhayitvā dhūmādibhiranupadrutē gr̥hē nikṣipēditi||81||

Meaning of the commentary

Some elder authorities read this verse. It instructs placing the properly collected medicines in a storehouse free from those damaging influences.

Adhikarana 43 (82) · Śloka 82

samīkṣya dōṣabhēdāṁśca bhinnān miśrān bhinnān prayōjayēt | pr̥thaṅmiśrān samastānvā gaṇaṁ vā vyastasaṁhatam ||82||

View original

समीक्ष्य दोषभेदांश्च भिन्नान् मिश्रान् भिन्नान् प्रयोजयेत् | पृथङ्मिश्रान् समस्तान्वा गणं वा व्यस्तसंहतम् ||८२||

Meaning of the śloka

After examining whether dosha varieties are separate, combined in pairs or all combined, the corresponding drug groups should be used separately, mixed, or together. A group itself may be used partially or in full.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

kathamētē dravyagaṇā yōjyā ityāha- samīkṣyētyādi| ayamarthaḥ- dōṣabhēdān pr̥thak kō'rthaḥ? bhinnān dr̥ṣṭvā, gaṇān bhinnān amiśrān prayōjayēt| miśrān vā kō'rthaḥ? dvandvān dōṣabhēdān vā samīkṣya miśrān gaṇān prayōjayēt| samastān vā dōṣabhēdān samīkṣya saṁyuktāṁstrīnēva prayōjayēditi| gaṇēnāpi gaṇasya saṁyōgō'bhiprētaḥ| taduktaṁ- “vargamapi vargēṇa saha yōjayēt” iti| ayaṁ cārthaḥ pratigaṇaṁ cakārakaraṇāllabhyatē| ēkasyaiva gaṇasya yathā'vacāraṇaṁ karaṇīyaṁ tathā nirdiśannāha- gaṇaṁ vētyādi| vyastaṁ dvitricaturādidravyayōgaḥ, saṁhataṁ samastadravyayōgaḥ| iyaṁ punaḥ paribhāṣā gaṇaviṣayaiva jñēyā nānyayōgēṣu| kēcit punarimāṁ paribhāṣāṁ nādhīyata iti||82||

Meaning of the commentary

Separate doshas call for unmixed groups, paired doshas for mixed groups, and all three for three groups together. One group may also be joined with another. Vyasta means a selection of two, three, four or another number of its drugs; samhata means all its drugs. This rule applies only to the enumerated groups, not every formulation. Some do not read this rule.

Key terms

vyasta
A partial selection of substances from a group.
saMhata (samhata)
The complete set of substances in a group.

Adhikarana puṣpikā · Śloka 38

iti suśrutasaṁhitāyāṁ sūtrasthānē dravyasaṅgrahaṇīyō nāmāṣṭatriṁśō'dhyāyaḥ ||38||

View original

इति सुश्रुतसंहितायां सूत्रस्थाने द्रव्यसङ्ग्रहणीयो नामाष्टत्रिंशोऽध्यायः ||३८||

Meaning of the śloka

Thus ends the thirty-eighth chapter, called Dravyasangrahaniya, in the Sutrasthana of the Sushruta Samhita.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

iti śrīḍalha(hla)ṇaviracitāyāṁ nibandhasaṅgrahākhyāyāṁ suśrutavyākhyāyāṁ sūtrasthānē'ṣṭatriṁśattamō'dhyāyaḥ||38||

Meaning of the commentary

Thus ends the thirty-eighth chapter in the Sutrasthana of the Nibandhasangraha commentary on Sushruta, composed by Shri Dalhana.