Skip to content

52. kāsapratiṣēdhādhyāyaḥ

Adhikarana 1 (1-2) · Śloka 2

athātaḥ kāsapratiṣēdhamadhyāyaṁ vyākhyāsyāmaḥ ||1|| yathōvāca bhagavān dhanvantariḥ ||2||

View original

अथातः कासप्रतिषेधमध्यायं व्याख्यास्यामः ||१|| यथोवाच भगवान् धन्वन्तरिः ||२||

Meaning of the śloka

Now, therefore, we shall explain the chapter on the treatment (pratiṣedha) of kāsa (cough). Thus spoke Lord Dhanvantari.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

śvāsapratiṣēdhānantaraṁ vātakaphaprādhānyatvasāmyāttulyacikitsitatvācca kāsapratiṣēdhārambhaḥ- athāta ityādi||1-2||

Meaning of the commentary

The commentary says that after the chapter on śvāsa, beginning kāsa is fitting because vāta and kapha predominate in both and because their treatment is alike.

Key terms

kāsa
Cough.
pratiṣedha
Treatment or prevention.

Adhikarana 2 (3) · Śloka 3

uktā yē hētavō nr̥̄ṇāṁ rōgayōḥ śvāsahikkayōḥ | kāsasyāpi ca vijñēyāsta ēvōtpattihētavaḥ ||3||

View original

उक्ता ये हेतवो नॄणां रोगयोः श्वासहिक्कयोः | कासस्यापि च विज्ञेयास्त एवोत्पत्तिहेतवः ||३||

Meaning of the śloka

The causes stated for the diseases śvāsa and hikkā in people are also to be known as the causes of origin of kāsa.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

idānīmatidēśēna kāsahētūnāha- uktā ityādi||3||

Meaning of the commentary

The commentary says the causes of kāsa are stated here by extension.

Key terms

hetu
Cause.
atideśa
Extension of a rule by reference.

Adhikarana 3 (4-5) · Śloka 5

dhūmōpaghātādrajasastathaiva vyāyāmarūkṣānnaniṣēvaṇācca | vimārgagatvādapi bhōjanasya vēgāvarōdhāt kṣavathōstathaiva ||4|| prāṇō hyudānānugataḥ praduṣṭaḥ sambhinnakāṁsyasvanatulyaghōṣaḥ | nirēti vaktrāt sahasā sadōṣaḥ kāsaḥ sa vidvadbhirudāhr̥tastu ||5||

View original

धूमोपघाताद्रजसस्तथैव व्यायामरूक्षान्ननिषेवणाच्च | विमार्गगत्वादपि भोजनस्य वेगावरोधात् क्षवथोस्तथैव ||४|| प्राणो ह्युदानानुगतः प्रदुष्टः सम्भिन्नकांस्यस्वनतुल्यघोषः | निरेति वक्त्रात् सहसा सदोषः कासः स विद्वद्भिरुदाहृतस्तु ||५||

Meaning of the śloka

From injury by smoke and dust, from exertion and dry food, from food going the wrong way, and from holding back urges and sneezing, prāṇa, spoiled and following udāna, with a sound like a cracked bronze vessel, suddenly leaves the mouth with doṣa: the wise call it kāsa.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

kāsasya samprāptiniruktī āha- prāṇa ityādi| prāṇō vāyuḥ, udānānugata udānavāyumilitaḥ, ūrdhvagatitvādudānasya, praduṣṭaḥ kōpamāpannaḥ san, sambhinnakāṁsyasvaratulyaghōṣa iti jarjaritakāṁsyaśabdānukārī svaraḥ, nirēti nirgacchati| sadōṣaḥ saduṣṭirityarthaḥ; duṣṭiścātra tādr̥gvidhaśabdaprāṇavāyunirgamanātmikaiva; kēcit ‘sadōṣa’ ityatra ‘saghōṣa’ iti paṭhanti, vyākhyānayanti ca- saghōṣaḥ tādr̥gvidhaprāṇanirgamanōtthasvarayuktaḥ| sa prāṇō vāyuḥ ‘kāsa’ ityudāhr̥taḥ||4-5||

Meaning of the commentary

The commentary gives the pathogenesis and derivation. Prāṇa vāyu, joined with udāna, rises upward; spoiled, it comes out with a sound like a cracked bronze bell. 'With doṣa' means with fault, the fault being that the vāyu exits with such a sound. Some read 'saghoṣa' (with sound) and explain it as having a sound from the outflow of breath.

Key terms

prāṇa
The vāyu of respiration.
udāna
Upward-moving vāta.
kāṃsyasvana
Sound like a bronze vessel.

Adhikarana 4 (6) · Śloka 6

sa vātapittaprabhavaḥ kaphācca kṣatāttathā'nyaḥ kṣayajō'paraśca | pañcaprakāraḥ kathitō bhiṣagbhirvivardhitō yakṣmavikārakr̥t syāt ||6||

View original

स वातपित्तप्रभवः कफाच्च क्षतात्तथाऽन्यः क्षयजोऽपरश्च | पञ्चप्रकारः कथितो भिषग्भिर्विवर्धितो यक्ष्मविकारकृत् स्यात् ||६||

Meaning of the śloka

That (kāsa) arises from vāta and pitta, from kapha, another from injury (kṣata), and another from depletion (kṣaya): it is said by physicians to be fivefold; when it becomes increased, it produces the disorder of yakṣmā (wasting).

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

kāsasaṅkhyāmāha- sa vātapittaprabhava ityādi| sa iti kāsaḥ| kṣatāt kṣatajaḥ| kṣayajaḥ śukrakṣayajaḥ| saṅkhyēyanirdēśādēva saṅkhyāyāṁ siddhāyāṁ pañcaprakāra iti saṅkhyākaraṇaṁ niyamārtham| tēna vātādikr̥takāsasya pañcaprakārāḥ, na punarnimittāntarabhēdādbhēdaḥ| yakṣmavikārakr̥t rājayakṣmakr̥t, rōgasyāpi vyādhikāraṇatvāt| yadyapi kṣayādutpannakāsasya kṣayakartr̥tvaṁ na sambhavati, tathā'pi pūrvāvasthātō'dhikaṁ kṣayaṁ karōti, ataḥ kṣayajakāsasyāpi kṣayakartr̥tvam, athavā bahuṣu chatriṣu gacchatsu kēṣucidacchatriṣvapi chatriṇō yāntīti vyapadēśavat kṣayajakāsasyāpi kṣayakartr̥tvavyapadēśaḥ| kēcit ‘pañcaprakāraḥ paṭhitō bhiṣagbhirviśēṣatō lakṣaṇataḥ purāṇaiḥ’ iti paṭhanti||6||

Meaning of the commentary

The commentary says kṣata means kṣataja and kṣayaja is from depletion of semen. The word 'five' is stated even though the count is implied, to fix the number: kāsa from vāta and the others is fivefold, and not further multiplied by other causes. 'Yakṣmā-causing' means it causes rājayakṣmā, since a disease can itself become the cause of another. An objection: how can kṣayaja kāsa cause depletion when it arises from depletion? Answer: it makes more depletion than before; or by the way one says 'the umbrella-bearers are going' even when some go without umbrellas. Some read 'five kinds are stated by the ancient physicians particularly by signs'.

Key terms

pañcaprakāra kāsa
The five kinds of cough.
kṣatajakāsa
Cough from injury.
kṣayajakāsa
Cough from depletion.
yakṣmā
A classical wasting disorder.

Adhikarana 5 (7) · Śloka 7

bhaviṣyatastasya tu kaṇṭhakaṇḍūrbhōjyōparōdhō galatālulēpaḥ | svaśabdavaiṣamyamarōcakō'gnisādaśca liṅgāni bhavantyamūni ||7||

View original

भविष्यतस्तस्य तु कण्ठकण्डूर्भोज्योपरोधो गलतालुलेपः | स्वशब्दवैषम्यमरोचकोऽग्निसादश्च लिङ्गानि भवन्त्यमूनि ||७||

Meaning of the śloka

For one in whom it is about to occur, itching in the throat, obstruction to the passage of food, a coated throat and palate, unevenness of his own voice, distaste for food and weak agni are its signs.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

kāsapūrvarūpamāha- bhaviṣyatastasyētyādi| bhōjyōparōdhaḥ grāsasya galē saṅgaḥ| svaśabdavaiṣamyamiti īṣatprakr̥tisvaravaikr̥tam| agnisādaḥ agnimāndyam| kēcit kāsapūrvarūpaṁ na paṭhanti, rūpāṇāmēvāvyaktānāṁ prāgrūpasadbhāvāt; tanna, samānatantravirōdhāt||7||

Meaning of the commentary

The commentary gives the premonitory signs. Bhojyoparodha is obstruction of the morsel in the throat; svaśabdavaiṣamya is slight alteration of natural voice; agnisāda is weak digestive fire. Some do not read the premonitory signs, since indistinct signs are themselves prodromal; the commentary rejects this because it conflicts with a similar tantra.

Key terms

pūrvarūpa
Premonitory signs.
kaṇṭhakaṇḍū
Itching in the throat.

Adhikarana 6 (8) · Śloka 8

hr̥cchaṅkhamūrdhōdarapārśvaśūlī kṣāmānanaḥ kṣīṇabalasvaraujāḥ | prasaktamantaḥkaphamīraṇēna kāsēttu śuṣkaṁ svarabhēdayuktaḥ ||8||

View original

हृच्छङ्खमूर्धोदरपार्श्वशूली क्षामाननः क्षीणबलस्वरौजाः | प्रसक्तमन्तःकफमीरणेन कासेत्तु शुष्कं स्वरभेदयुक्तः ||८||

Meaning of the śloka

One with pain in the heart, temples, head, abdomen and sides, with wasted face, depleted strength, voice and ojas, who coughs dry, continuously, by the force of vāta, with kapha inside, and with hoarse voice: (that is vātaja kāsa).

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

vātakāsalakṣaṇamāha- hr̥cchaṅkhamūrdhōdarētyādi| kṣāmānanaḥ kṣīṇamukhakriyaḥ| kṣīṇabalasvaraujā iti balaṁ karmanirvartanakṣamatā, ōjō hr̥di sthitaṁ prasiddhamēva| prasaktamityādi| prasaktaṁ yathā bhavati tathā'ntaḥkaphaṁ yathā bhavati śuṣkaṁ ca yathā bhavati tathā kāsēdityarthaḥ; prasaktaṁ nirantaraṁ, antaḥkapham abhyantarakaphaṁ, śuṣkaṁ ślēṣmarahitam| īraṇēna vāyunā| svarabhēdayuktō bhinnasvara ityarthaḥ| ‘hr̥cchaṅkhamūrdhōdarapārśvaśūlam’ iti kēcit paṭhanti, tatrāpi sa ēvārthaḥ||8||

Meaning of the commentary

The commentary gives the signs of vātika kāsa. Kṣāmānana is one with lost facial expressions; 'strength' is the ability to perform work and ojas is that resting in the heart. 'Continuously' means without break; 'kapha inside' means internal kapha; 'dry' means without phlegm. Some read 'hṛcchaṅkhamūrdhodarapārśvaśūlam' with the same meaning.

Key terms

vātaja kāsa (vātakāsa)
Cough arising from vāta, dry and continuous.
ojas
Vital essence.

Adhikarana 7 (9) · Śloka 9

urōvidāhajvaravaktraśōṣairabhyarditastiktamukhastr̥ṣārtaḥ | pittēna pītāni vamēt kaṭūni kāsēt sa pāṇḍuḥ paridahyamānaḥ ||9||

View original

उरोविदाहज्वरवक्त्रशोषैरभ्यर्दितस्तिक्तमुखस्तृषार्तः | पित्तेन पीतानि वमेत् कटूनि कासेत् स पाण्डुः परिदह्यमानः ||९||

Meaning of the śloka

One afflicted with burning in the chest, fever and dry mouth, with a bitter mouth and thirst, who vomits yellow and pungent matter through pitta, coughs, pale and burning.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

pittakāsalakṣaṇamāha- urōvidāhajvarētyādi| abhyarditaḥ pīḍitaḥ| tiktamukhō nimbādibhakṣaṇēnēva| pāṇḍutvamatra pittakr̥taṁ bōddhavyaṁ, tēna pāṇḍuḥ pītavarṇaḥ| paridahyamānō dāhayuktaḥ||9||

Meaning of the commentary

The commentary gives the signs of pittaja kāsa. 'Bitter mouth' is as if from eating neem; the paleness is pitta-caused, hence yellowish; 'burning' means with burning sensation.

Key terms

pittaja kāsa (pittakāsa)
Cough arising from pitta.
urovidāha
Burning in the chest.

Adhikarana 8 (10) · Śloka 10

pra(vi)lipyamānēna mukhēna sīdan śirōrujārtaḥ kaphapūrṇadēhaḥ | abhaktaruggauravasādayuktaḥ kāsēta nā sāndrakaphaṁ kaphēna ||10||

View original

प्र(वि)लिप्यमानेन मुखेन सीदन् शिरोरुजार्तः कफपूर्णदेहः | अभक्तरुग्गौरवसादयुक्तः कासेत ना सान्द्रकफं कफेन ||१०||

Meaning of the śloka

A person with a mouth coated (with phlegm), sinking, troubled with headache, with body full of kapha, distaste for food, heaviness and sinking, coughs thick kapha through kapha.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

kaphakāsalakṣaṇamāha- pralipyamānēnētyādi| pralipyamānēna mukhēna ślēṣmaṇā lipyamānēna mukhēna| sīdan patan| śirōrujārtaḥ śirōvyathāpīḍitaḥ; yadyapi śirōrujā vātajanyā atō vātika ēva kāsē sambhavati, tathā'pi kaphajē'pi kāsē vāyusadbhāvāt śirōrujā yuktaiva| kaphapūrṇadēhaḥ guruśarīra ityarthaḥ| abhaktaruk bhōjanāruciḥ| sādaḥ aṅgaglāniḥ| nā puruṣaḥ||10||

Meaning of the commentary

The commentary gives the signs of kaphaja kāsa. 'Coated' means smeared with kapha; sīdan is falling. Headache, though vāta-born, occurs in kapha cough because vāta is present there too. 'Body full of kapha' means heavy body.

Key terms

kaphaja kāsa (kaphakāsa)
Cough arising from kapha.
sāndrakapha
Thick phlegm.

Adhikarana 9 (11) · Śloka 11

vakṣō'timātraṁ vihataṁ tu yasya vyāyāmabhārādhyayanābhighātaiḥ | viśliṣṭavakṣāḥ sa naraḥ saraktaṁ ṣṭhīvatyabhīkṣṇaṁ kṣatajaṁ tamāhuḥ ||11||

View original

वक्षोऽतिमात्रं विहतं तु यस्य व्यायामभाराध्ययनाभिघातैः | विश्लिष्टवक्षाः स नरः सरक्तं ष्ठीवत्यभीक्ष्णं क्षतजं तमाहुः ||११||

Meaning of the śloka

One whose chest has been greatly damaged by exertion, carrying weights, study or blows, with a loosened chest, who repeatedly spits blood-stained (matter): they call it kṣataja (cough from injury).

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

uraḥkṣatakāsalakṣaṇamāha- vakṣō'timātramityādi| vakṣaḥ stanayōrantarālaṁ, anyē tu jatrukrōḍapārśvānāmantarālaṁ vakṣa ityāhuḥ| vihataṁ viśēṣēṇa pīḍitam| abhighātō laguḍaprahārādiḥ| viśliṣṭavakṣāḥ avasannavakṣāḥ| saraktaṁ ṣṭhīvati ‘kaphaṁ’ iti śēṣaḥ| tasyāvasthāyāmasādhyatvamāha- sa ityādi| sa kṣatajakāsī| uraḥkṣatasya uraḥkṣatajakāsasya cāyaṁ bhēdaḥ- uraḥkṣatī pūrvamēva saraktādikaṁ kaphaṁ ṣṭhīvati, uraḥkṣatajakāsī tu pūrvaṁ śuṣkaṁ kāsatē paścāt saśōṇitaṁ ṣṭhīvati| tathā cōktaṁ- “rūkṣasyōraḥkṣataṁ vāyurgr̥hītvā kāsamāvahēt| sa pūrvaṁ kāsatē śuṣkaṁ tataḥ ṣṭhīvēt saśōṇitam” (ca. ci. 18) iti| kiñca uraḥkṣatē gātraśūlādīni lakṣaṇāni pūrvamēva bhavanti, tajjakāsē tvasādhyāvasthāyāmēvētyatō'pi bhēdaḥ||11||

Meaning of the commentary

The commentary describes uraḥkṣata-kāsa. Vakṣas is the space between the breasts, or the region between jatru, chest and sides per others. The difference from chest injury itself: in chest injury the person spits blood-tinged phlegm from the start; in kṣataja cough he coughs dry first and then spits with blood, as Caraka says: 'vāyu seizing the chest-wound of a dry person causes a cough; he coughs dry first, then spits blood'. In chest injury, body pain and other signs appear first; in kṣataja cough they appear only when incurable.

Key terms

kṣatajakāsa
Cough from injury to the chest.
uraḥkṣata
Chest injury.

Adhikarana 10 (12) · Śloka 13

sa gātraśūlajvaradāhamōhān prāṇakṣayaṁ cōpalabhēta kāsī | śuṣyan viniṣṭhīvati durbalastu prakṣīṇamāṁsō rudhiraṁ sapūyam ||12|| sasarvaliṅgaṁ bhr̥śaduścikitsyaṁ cikitsitajñāḥ kṣayajaṁ vadanti |13|

View original

स गात्रशूलज्वरदाहमोहान् प्राणक्षयं चोपलभेत कासी | शुष्यन् विनिष्ठीवति दुर्बलस्तु प्रक्षीणमांसो रुधिरं सपूयम् ||१२|| ससर्वलिङ्गं भृशदुश्चिकित्स्यं चिकित्सितज्ञाः क्षयजं वदन्ति |१३|

Meaning of the śloka

That kāsa-sufferer gets pain in the body, fever, burning, delusion and loss of vital strength; drying up, weak, with wasted flesh, he spits out blood with pus. With all the signs, very hard to treat: those who know treatment call it kṣayaja.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

kṣayajakāsalakṣaṇamāha- śuṣyannityādi| ‘viniṣṭhīvati’ iti padaṁ rudhiraṁ sapūyamityatra sambadhyatē| sasarvaliṅgamiti saha sarvairliṅgairvartatē yaḥ sa sasarvaliṅgaḥ sarvadōṣaliṅgayukta ityarthaḥ| cikitsitajñāḥ kāyacikitsāvidaḥ| kṣayajaṁ śukrakṣayajam| yadyapi sāmānyakṣayaśabdēna rasādikṣayaḥ prāptastathā'pyatra śukrakṣayō grāhyaḥ, tajjanitatvāt kṣayakāsasya sarvadhātukṣayasya ca| yadyapi kṣayasya kṣayakāsasya ca bhēdō nōpalabhyatē, tathā'pi kṣayē yāni kāsajvarādīni lakṣaṇāni bhavanti tānyēkadōṣārabdhāni, kṣayajakāsē punastāni tridōṣārabdhānītyatō bhēdaḥ| tathā ca tantrāntaram,- “kṣayē kāsādikaṁ liṅgamēkadōṣakr̥taṁ matam| tadēva tatkr̥tē kāsē sarvadōṣānvitaṁ budhaiḥ”- iti||12||-

Meaning of the commentary

The commentary gives the signs of kṣayaja kāsa. 'Spits' also applies to blood with pus. 'With all signs' means with the signs of all the doṣas. Kṣayaja means from depletion of semen here, since kṣaya-kāsa and total dhātu-depletion arise from it. Although kṣaya and kṣayaja kāsa seem not to differ, in kṣaya the signs are of single doṣa, while in kṣayaja kāsa they are of all three doṣas, as another tantra says: 'in kṣaya the signs of cough and so on are made by a single doṣa; the same when caused by the cough is with all doṣas, say the wise'.

Key terms

kṣayaja kāsa (kṣayajakāsa)
Cough from depletion, with wasting.
sarvadoṣaliṅga (sasarvaliṅga)
With signs of all doṣas.

Adhikarana 11 (13) · Śloka 13

vr̥ddhatvamāsādya bhavēttu yō vai yāpyaṁ tamāhurbhiṣajastu kāsam ||13||

View original

वृद्धत्वमासाद्य भवेत्तु यो वै याप्यं तमाहुर्भिषजस्तु कासम् ||१३||

Meaning of the śloka

The kāsa that arises in one who has reached old age, physicians call yāpya (palliable).

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

idānīṁ kāsasyāvasthāyāṁ yāpyatvamāha- vr̥ddhatvamityādi| vr̥ddhatvaṁ sthaviratvam||13||

Meaning of the commentary

The commentary says that in old age kāsa is regarded as yāpya. Vṛddhatva means advanced age.

Key terms

yāpya
Manageable but not curable (palliable).
vṛddhatva
Old age.

Adhikarana 12 (14) · Śloka 14

śr̥ṅgīvacākaṭphalakattr̥ṇābdadhānyābhayābhārgyamarāhvaviśvam | uṣṇāmbunā hiṅguyutaṁ tu pītvā baddhāsyamapyāśu jahāti kāsam ||14||

View original

शृङ्गीवचाकट्फलकत्तृणाब्दधान्याभयाभार्ग्यमराह्वविश्वम् | उष्णाम्बुना हिङ्गुयुतं तु पीत्वा बद्धास्यमप्याशु जहाति कासम् ||१४||

Meaning of the śloka

Śṛṅgī, vacā, kaṭphala, kattṛṇa, mustā, dhānya, abhayā, bhārgī, devadāru and dry ginger, taken with lukewarm water and hiṅgu, quickly remove even a cough that has long been fixed in the mouth.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

idānīṁ sāmānyaṁ kāsacikitsitamāha- śr̥ṅgīvacākaṭphalakattr̥ṇābdētyādi| śr̥ṅgī karkaṭaśr̥ṅgī| abdaṁ mustā| amarāhvō dēvadāruḥ| baddhāsyaṁ cirakālaṁ vyāpya āsyē sthitikaraṁ, cirakālānubaddhamiti tātparyārthaḥ| atra pūrvaṁ sāmānyacikitsākaraṇaṁ kāsē āśu cikitsā kartavyēti dyōtanārtham| madhuparpaṭaka rahitaḥ kaṭphalādirayam||14||

Meaning of the commentary

The commentary says this gives the general treatment of kāsa. Śṛṅgī is karkaṭaśṛṅgī; abda is mustā; amarāhva is devadāru. 'Fixed in the mouth' means of long standing. The treatment is placed first to show that cough must be treated promptly. This kaṭphalādi formula is without honey and parpaṭaka.

Key terms

kaṭphala
Bayberry bark (Myrica).
baddhāsya
Long-standing, fixed.
śṛṅgī
Karkaṭaśṛṅgī.

Adhikarana 13 (15) · Śloka 15

phalatrikavyōṣaviḍaṅgaśr̥ṅgīrāsnāvacāpadmakadēvakāṣṭhaiḥ | lēhaḥ samaiḥ kṣaudrasitāghr̥tāktaḥ kāsaṁ nihanyādacirādudīrṇam ||15||

View original

फलत्रिकव्योषविडङ्गशृङ्गीरास्नावचापद्मकदेवकाष्ठैः | लेहः समैः क्षौद्रसिताघृताक्तः कासं निहन्यादचिरादुदीर्णम् ||१५||

Meaning of the śloka

A lick with equal parts of triphalā, vyoṣa, viḍaṅga, śṛṅgī, rāsnā, vacā, padmaka and devadāru, anointed with honey, sugar and ghṛta, destroys quickly even an aggravated cough.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

phalatrikavyōṣaviḍaṅgētyādi| phalatrikaṁ triphalā, vyōṣaṁ trikaṭu, dēvakāṣṭhaṁ dēvadāru||15||

Meaning of the commentary

The commentary says phalatrika is triphalā, vyoṣa is trikaṭu, and devakāṣṭha is devadāru.

Key terms

phalatrika
Triphalā.
viḍaṅga
A vermifuge drug.

Adhikarana 14 (16) · Śloka 16

pathyāṁ sitāmāmalakāni lājāṁ samāgadhīṁ cāpi vicūrṇya śuṇṭhīm | sarpirmadhubhyāṁ vilihīta kāsī sasaindhavāṁ vōṣṇajalēna kr̥ṣṇām ||16||

View original

पथ्यां सितामामलकानि लाजां समागधीं चापि विचूर्ण्य शुण्ठीम् | सर्पिर्मधुभ्यां विलिहीत कासी ससैन्धवां वोष्णजलेन कृष्णाम् ||१६||

Meaning of the śloka

One with kāsa may lick pathyā, sugar, āmalaka, parched rice, māgadhī and dry ginger, powdered, with ghṛta and honey; or kṛṣṇā with rock salt, with warm water.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

pathyāmityādi| pathyādīni cūrṇayitvā madhughr̥tābhyāṁ kāsī vilihītētyarthaḥ| kēcit pathyādikaṁ lājaparyantamēkaṁ yōgaṁ, samāgadhīṁ vā'pi vicūrṇya śuṇṭhīmiti dvitīyaṁ yōgaṁ manyantē| sasaindhavāmityādi| kr̥ṣṇā pippalī; ‘uṣṇajalēna’ ityatra ‘pibēt’ ityadhyāhāryaṁ, samānatantradarśanāt| tathā ca- “pibēt sasaindhavāṁ kr̥ṣṇāṁ kāsaghnīṁ kōṣṇavāriṇā”- iti||16||

Meaning of the commentary

The commentary says pathyā and the others, powdered, are licked with honey and ghṛta. Some take the list up to parched rice as one yoga and 'or powdered māgadhī with dry ginger' as another. Kṛṣṇā is pippalī; 'drink' is supplied with warm water by agreement with a similar tantra: 'he may drink pippalī with rock salt with warm water, a cough-destroyer'.

Key terms

pathyā
Harītakī.
lājā
Parched rice.

Adhikarana 15 (17-18) · Śloka 18

khādēdguḍaṁ nāgarapippalībhyāṁ drākṣāṁ ca sarpirmadhunā'valihyāt | drākṣāṁ sitāṁ māgadhikāṁ ca tulyāṁ saśr̥ṅgavēraṁ madhukaṁ tugāṁ ca ||17|| lihyādghr̥takṣaudrayutāṁ samāṁśāṁ sitōpalāṁ vā maricāṁśayuktām | dhātrīkaṇāviśvasitōpalāśca sañcūrṇya maṇḍēna pibēcca dadhnaḥ ||18||

View original

खादेद्गुडं नागरपिप्पलीभ्यां द्राक्षां च सर्पिर्मधुनाऽवलिह्यात् | द्राक्षां सितां मागधिकां च तुल्यां सशृङ्गवेरं मधुकं तुगां च ||१७|| लिह्याद्घृतक्षौद्रयुतां समांशां सितोपलां वा मरिचांशयुक्ताम् | धात्रीकणाविश्वसितोपलाश्च सञ्चूर्ण्य मण्डेन पिबेच्च दध्नः ||१८||

Meaning of the śloka

He may eat jaggery with dry ginger and pippalī; or grapes licked with ghṛta and honey. Grapes, sugar and māgadhikā in equal parts, or with ginger, madhuka and tugā, licked with ghṛta and honey in equal portions; or sugar candy with a portion of pepper; or powder of āmalaka, kaṇā, dry ginger and sugar candy drunk with curd whey.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

yōgadvayamāha- khādēdguḍamityādi| nāgarapippalībhyāṁ ‘yuktaṁ’ iti śēṣaḥ| drākṣāṁ sitāmityādi| drākṣāmityādikō māgadhikāṁ ca tulyāmityētatparyanta ēkō yōgaḥ| atra ca ‘khādēt’ iti sambandhanīyaṁ, samānatantradarśanāt| tathā ca,- “śarkarāmāgadhīdrākṣāḥ kāsī khādēt samāṁśikāḥ”-iti| saśr̥ṅgavēramityādikaḥ ghr̥takṣaudrayutaṁ samāṁśamityantō dvitīyō yōgaḥ| tugā vaṁśalōcanā, anyē vaṁśalōcanānukāri pārthivaṁ dravyamāhuḥ| sitōpalāmityādirmaricāṁśayuktāmitiparyantastr̥tīyaḥ| sitōpalāṁ śarkarāṁ, maricāṁśayuktāṁ maricabhāgayuktām| atrāpi lihyāditi sambandhanīyam| dhātrīkaṇētyādi| dhātrī āmalakīphalaṁ, kaṇā pippalī, viśvaṁ śuṇṭhī, sitōpalā śarkarā| dadhnō maṇḍēna mastunā||17-18||

Meaning of the commentary

The commentary says two-and-more yogas are stated. Jaggery with dry ginger and pippalī is eaten; grapes, sugar and māgadhikā in equal parts are eaten; then 'with ginger, madhuka and tugā' with ghṛta and honey in equal portions is a second yoga; sugar candy with pepper is a third. Tugā is vaṃśalocanā, or an earthy substance like it per others. Dhātrī is āmalaka fruit, kaṇā is pippalī, viśva is dry ginger, sitopalā is sugar; curd whey is mastu.

Key terms

tugā
Vaṃśalocanā, or a similar earthy substance.
maṇḍa
Whey or thin part of curd.

Adhikarana 16 (19-20) · Śloka 20

harēṇukāṁ māgadhikāṁ ca tulyāṁ dadhnā pibēt kāsagadābhibhūtaḥ | ubhē haridrē suradāruśuṇṭhīṁ gāyatrisāraṁ ca pibēt samāṁśam ||19|| bastasya mūtrēṇa sukhāmbunā vā dantīṁ dravantīṁ ca satilvakākhyām | bhr̥ṣṭāni sarpīṁṣyatha bādarāṇi khādēt palāśāni sasaindhavāni ||20||

View original

हरेणुकां मागधिकां च तुल्यां दध्ना पिबेत् कासगदाभिभूतः | उभे हरिद्रे सुरदारुशुण्ठीं गायत्रिसारं च पिबेत् समांशम् ||१९|| बस्तस्य मूत्रेण सुखाम्बुना वा दन्तीं द्रवन्तीं च सतिल्वकाख्याम् | भृष्टानि सर्पींष्यथ बादराणि खादेत् पलाशानि ससैन्धवानि ||२०||

Meaning of the śloka

One overcome by cough may drink hareṇukā and māgadhikā in equal parts with curd; or both haridrās, suradāru, dry ginger and gāyatrī heartwood in equal portions, with goat's urine or lukewarm water. Dantī, dravantī and tilvaka may also be given; fried ghṛta and badara leaves with rock salt may be eaten.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

harēṇukāmityādi| gāyatrisāraḥ khadirasāraḥ| ubhē haridrē ityādirbastasya mūtrēṇēti paryantamēkō yōgaḥ| sukhāmbunā vētyādirdvitīyaḥ; sukhāmbu uṣṇōdakam| dravantī cīritapatrā dantībhēdaḥ| satilvakākhyāmiti paṭṭikālōdhrasahitāmityarthaḥ| bhr̥ṣṭāni sarpīṁṣītyādi| bādarāṇi palāśāni badarīpatrāṇi||19-20||

Meaning of the commentary

The commentary says gāyatrīsāra is khadira heartwood. The first yoga runs from 'both haridrās' to 'goat's urine'; the second is with lukewarm water. Dravantī is a dantī variety with leaves like cīrita; 'with tilvaka' means with paṭṭikā lodhra. The last item is the leaves of badarī fried in ghṛta.

Key terms

hareṇukā
A seed drug (Vitex negundo type).
dantī
A strong purgative drug.
gāyatrīsāra
Khadira heartwood.

Adhikarana 17 (21) · Śloka 21

kōlapramāṇaṁ prapibēddhi hiṅgu sauvīrakēṇāmlarasēna vā'pi |21|

View original

कोलप्रमाणं प्रपिबेद्धि हिङ्गु सौवीरकेणाम्लरसेन वाऽपि |२१|

Meaning of the śloka

He may drink hiṅgu in kola measure, with sauvīraka or with sour juice.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

kōlapramāṇamityādi| kōlapramāṇaṁ karṣapramāṇam| sauvīrakēṇa kāñjikēna| amlarasēna bījapūrakarasēna| yadyapi hiṅgu alpapramāṇamēva hitaṁ, tathāpyardhakarṣapramāṇaṁ hiṅgu prayujyatē, rōgaviśēṣēṇādhikapramāṇasyāpi hitatvāt| kēcit ‘sauvīrakēṇāmlarasēna vā'pi’ ityatra ‘sauvīrakēṇāpi samātuluṅgam’ iti paṭhitvā bījapūrakēṇa saha hiṅgu pibēditi vyākhyānayanti|21|-

Meaning of the commentary

The commentary says kola measure is a karṣa, though hiṅgu is normally beneficial in small amounts; half a karṣa is used, because a larger amount is sometimes beneficial in a particular disease. Sauvīraka is kāñjika; sour juice is citron juice. Some read 'with sauvīraka and citron' and take it as hiṅgu drunk with citron.

Key terms

hiṅgu
Asafoetida.
sauvīraka
A sour fermented preparation.

Adhikarana 18 (21) · Śloka 22

kṣaudrēṇa lihyānmaricāni vā'pi bhārgīvacāhiṅgukr̥tā ca vartiḥ ||21|| dhūmē praśastā ghr̥tasamprayuktā vēṇutvagēlālavaṇaiḥ kr̥tā vā |22|

View original

क्षौद्रेण लिह्यान्मरिचानि वाऽपि भार्गीवचाहिङ्गुकृता च वर्तिः ||२१|| धूमे प्रशस्ता घृतसम्प्रयुक्ता वेणुत्वगेलालवणैः कृता वा |२२|

Meaning of the śloka

He may lick pepper with honey; and a wick made with bhārgī, vacā and hiṅgu, with ghṛta, is beneficial for smoke; or one made with bamboo bark, elā and salts.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

kṣaudrēṇētyādi| dhūmē dhūmaviṣayē, praśastā hitā, vartiḥ ‘ṣōḍaśāṅgulanētranyastā pītā satī’ iti śēṣaḥ| vēṇutvak vaṁśacchallī| lavaṇaiḥ saindhavaiḥ||21||-

Meaning of the commentary

The commentary says a wick, sixteen finger-breadths long, is placed in the eye-hole (of the smoking pipe) and the smoke drawn, given with ghṛta. Veṇutvak is bamboo bark; the salts are rock salt.

Key terms

dhūmavarti (dhūme vartiḥ)
A wick for medicated smoking.
veṇutvak
Bamboo bark.

Adhikarana 19 (22) · Śloka 23

mustēṅgudītvaṅmadhukāhvamāṁsīmanaḥśilālaiśchagalāmbupiṣṭaiḥ ||22|| vidhāya vartīśca payō'nupānaṁ dhūmaṁ pibēdvātabalāsakāsī |23|

View original

मुस्तेङ्गुदीत्वङ्मधुकाह्वमांसीमनःशिलालैश्छगलाम्बुपिष्टैः ||२२|| विधाय वर्तीश्च पयोऽनुपानं धूमं पिबेद्वातबलासकासी |२३|

Meaning of the śloka

Wicks made of mustā, iṅgudī bark, madhuka, māṃsī, manaḥśilā and ālā (haritāla), ground in goat's urine, should be used, and with milk as after-drink; the smoke should be drunk (inhaled) by one with vāta-kapha cough.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

aparāṇyapi dhūmadravyāṇyāha- mustētyādi| iṅgudītvak iṅgudīvalkalam| ālaṁ haritālam| chagalāmbu chāgamūtram| vidhāya kr̥tvā| payōnupānaṁ dugdhānupānam| dhūmaṁ pibēt pūrvōktavidhānēna| yadyapi pūrvōktayōgānāṁ dōṣāpēkṣayā viṣayō nōktaḥ, tathā'pi yōgānāṁ rasādīn buddhvā yathādōṣaṁ vaidyaḥ pūrvōktayōgān prayōjayēt||22||-

Meaning of the commentary

The commentary gives further smoke ingredients. Iṅgudī-tvak is iṅgudī bark; āla is haritāla (orpiment); chagalāmbu is goat urine. Milk is the after-drink; the smoke is taken by the method stated before. Although the earlier yogas are not assigned to particular doṣas, the physician should use them according to the rasa and other properties of the drugs.

Key terms

manaḥśilā
Realgar (arsenic sulphide).
haritāla (ālā, haritāla)
Orpiment (arsenic sulphide).
dhūmapāna
Medicated smoking.

Adhikarana 20 (23) · Śloka 23

pibēcca sīdhuṁ maricānvitaṁ vā tēnāśu kāsaṁ jayati prasahya ||23||

View original

पिबेच्च सीधुं मरिचान्वितं वा तेनाशु कासं जयति प्रसह्य ||२३||

Meaning of the śloka

Or he may drink sīdhu with pepper; by this he overcomes cough quickly by force.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

pibēcca sīdhumityādi| sīdhuḥ śasyakaḥ| tēna maricānvitasīdhunā| jayati ‘ātura’ iti śēṣaḥ| prasahya haṭhāt||23||

Meaning of the commentary

The commentary says sīdhu is a liquor (śasyaka); with pepper, he overcomes it.

Key terms

sīdhu
A fermented liquor.

Adhikarana 21 (24) · Śloka 24

drākṣāmbumañjiṣṭhapurāhvayābhiḥ kṣīraṁ śr̥taṁ mākṣikasamprayuktam |24|

View original

द्राक्षाम्बुमञ्जिष्ठपुराह्वयाभिः क्षीरं शृतं माक्षिकसम्प्रयुक्तम् |२४|

Meaning of the śloka

Milk cooked with drākṣā, ambu, mañjiṣṭhā and purāhvayā, mixed with honey (may be drunk).

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

drākṣāmbumañjiṣṭhētyādi| ambu vālakam| purāhvayā śallakī, guggulumaparē| kṣīramityatra ‘pibēt’ iti śēṣaḥ| ‘kēcit mañjiṣṭhaśuṇṭhījalagōstanībhiḥ kṣīraṁ ghr̥taṁ mākṣikasaṁyutaṁ vā’ itīdr̥śaṁ pāṭhaṁ paṭhanti|24|-

Meaning of the commentary

The commentary says ambu is vālaka; purāhvayā is śallakī, or guggulu per others. 'May be drunk' is supplied. Some read a different set: 'milk or ghṛta with honey cooked with mañjiṣṭhā, dry ginger, water and gostanī'.

Key terms

purāhvayā
Śallakī, or guggulu per others.
mañjiṣṭhā
Indian madder.

Adhikarana 22 (24) · Śloka 24

nidigdhikānāgarapippalībhiḥ khādēcca mudgānmadhunā susiddhān ||24||

View original

निदिग्धिकानागरपिप्पलीभिः खादेच्च मुद्गान्मधुना सुसिद्धान् ||२४||

Meaning of the śloka

He may eat mudga well cooked with nidigdhikā, nāgara and pippalīs, with honey.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

nidigdhikētyādi| susiddhān supakvān mudgān nidigdhikādibhiścūrṇitābhiḥ sārdhaṁ madhunā ca khādēditi| tathā ca,- “kṣudrāmr̥tānāgarapippalībhiḥ khādēcca mudgānatha sādhusiddhān” iti| kēcit ‘nidigdhikāmūlasamāṁśasiddhān’ iti paṭhanti, tatra kaṇṭakārīmūlatulyabhāgēna saha svinnānityarthaḥ| aparē ‘kaṭukōpagāḍhān’ iti paṭhitvā trikaṭupragāḍhāniti vyākhyānayanti||24||

Meaning of the commentary

The commentary says well-cooked mudga are eaten with the powders of nidigdhikā and the rest and with honey, as another tantra says. Some read 'cooked with equal parts of nidigdhikā root', explaining that the mudga are steamed with kaṇṭakārī root in equal amount; others read 'rich in pungents' and take it as trikaṭu-rich.

Key terms

nidigdhikā
Kaṇṭakārī.
mudga
Green gram.

Adhikarana 23 (25) · Śloka 25

utkārikāṁ sarpiṣi nāgarāḍhyāṁ paktvā samūlaistruṭikōlapatraiḥ | ēbhirniṣēvēta kr̥tāṁ ca pēyāṁ tanvīṁ suśītāṁ madhunā vimiśrām ||25||

View original

उत्कारिकां सर्पिषि नागराढ्यां पक्त्वा समूलैस्त्रुटिकोलपत्रैः | एभिर्निषेवेत कृतां च पेयां तन्वीं सुशीतां मधुना विमिश्राम् ||२५||

Meaning of the śloka

An utkārikā (thick cake) cooked in ghṛta with dry ginger and with truṭi, kola roots and leaves may be eaten; and a thin, well-cooled peyā (gruel) made with these, mixed with honey.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

utkārikāmityādi| utkārikāṁ lapsikām| nāgarāḍhyāṁ śuṇṭhyadhikām| atrāpi ‘khādēt’ iti sambandhanīyam| ‘truṭikōlapatraiḥ’ ityatra ‘vaṭakōlapatraiḥ’ ityanyē paṭhanti| ēbhirityādi| ēbhiriti pūrvōktaiḥ utkārikādidravyaiḥ| tanvīm alpasikthāṁ bahudravām||25||

Meaning of the commentary

The commentary says utkārikā is lapsikā; 'rich in nāgara' means with much dry ginger; 'may be eaten' is supplied. Some read 'vaṭakolapatraiḥ' for 'truṭikolapatraiḥ'. The gruel is made with the same drugs; tanvī means with few grains and much liquid.

Key terms

utkārikā
A thick cake or porridge (lapsikā).
tanvī peyā
Thin gruel with few grains.

Adhikarana 24 (26) · Śloka 26

yat plīhni sarpirvihitaṁ ṣaḍaṅgaṁ tadvātakāsaṁ jayati prasahya | vidārigandhādikr̥taṁ ghr̥taṁ vā rasēna vā vāsakajēna pakvam ||26||

View original

यत् प्लीह्नि सर्पिर्विहितं षडङ्गं तद्वातकासं जयति प्रसह्य | विदारिगन्धादिकृतं घृतं वा रसेन वा वासकजेन पक्वम् ||२६||

Meaning of the śloka

The ṣaḍaṅga ghṛta taught in (the chapter on) plīhā overcomes vātaja kāsa by force; or ghṛta made with vidārigandhādi, or cooked in vāsā juice.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

sāmānyacikitsitamabhidhāyēdānīmatidēśēna vātakāsacikitsitamāha- yat plīhni sarpirityādi| ṣaḍaṅgaṁ ṣaṭpalaṁ ṣaṭpalasya ṣaḍaṅgākhyā dvitīyā sañjñēti pratipādanārthaṁ ṣaḍaṅgakathanam| tacca ṣaṭpalapramāṇaṁ paktavyam| vidārigandhādigaṇakvāthakalkasaṁskr̥tam| rasēna kvāthēna||26||

Meaning of the commentary

The commentary gives, by extension, the treatment of vātaja kāsa. 'Ṣaḍaṅga' is the six-pala ghṛta, as it is called by a second name; the amount is to be cooked at six palas. The vidārigandhādi ghṛta is cooked with the group's decoction and paste; 'juice' means decoction.

Key terms

ṣaḍaṅga ghṛta (ṣaḍaṅgaṃ sarpiḥ)
The six-pala ghṛta.
vāsakarasa (vāsakajena rasena)
Juice of vāsā.

Adhikarana 25 (27) · Śloka 28

virēcanaṁ snaihikamatra cōktamāsthāpanaṁ cāpyanuvāsanaṁ ca | dhūmaṁ pibēt snaihikamapramattaḥ pibēt sukhōṣṇaṁ ghr̥tamēva cātra ||27|| hitā yavāgvaśca rasēṣu siddhāḥ payāṁsi lēhāḥ saghr̥tāstathaiva |28|

View original

विरेचनं स्नैहिकमत्र चोक्तमास्थापनं चाप्यनुवासनं च | धूमं पिबेत् स्नैहिकमप्रमत्तः पिबेत् सुखोष्णं घृतमेव चात्र ||२७|| हिता यवाग्वश्च रसेषु सिद्धाः पयांसि लेहाः सघृतास्तथैव |२८|

Meaning of the śloka

Purgation with sneha is stated here for vātaja kāsa, and also āsthāpana and anuvāsana. He should drink (inhale) sneha-based smoke attentively, and drink plain lukewarm ghṛta. Gruels, meat-juice preparations, milks and licks with ghṛta are beneficial likewise.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

virēcanamityādi| atra vātakāsē| āsthāpanaṁ nirūhaṇam| nanu, kāsē bastiniṣēdhāt kathamatrāsthāpanamucyatē? satyaṁ; niṣiddhamapyāsthāpanaṁ vātakāsē prayujyatē, dōṣapratyanīkatvāt| dhūmaṁ pibēdityādi| atra ‘yathōktavidhinā’ iti śēṣaḥ| snaihikaṁ madhūcchiṣṭasarjarasavasādibhiḥ kr̥tam| apramattaḥ sāvadhānaḥ| sukhōṣṇam īṣaduṣṇam| ghr̥tam asaṁskr̥tam| atra vātakāsē'nyadapi yaddhitaṁ tadāha- hitā yavāgvaścētyādi| rasēṣu siddhāḥ māṁsarasēṣu siddhāḥ| payāṁsi vātaharadravyasiddhāni| lēhāḥ pūrvōktāḥ||27||-

Meaning of the commentary

The commentary says that in vātaja kāsa, though basti is forbidden in kāsa, āsthāpana is used because it opposes the doṣa. The smoke is by the earlier method; sneha-smoke is made from beeswax, sarja resin, fat and similar. 'Attentively' means carefully; ghṛta should be unprocessed and slightly warm. Gruels are cooked in meat juices; milks are cooked with vāta-relieving drugs; the licks are those stated earlier.

Key terms

āsthāpana
Decoction enema.
anuvāsana
Oil enema.
snaihika dhūma
Smoke from oily substances.

Adhikarana 26 (28-31) · Śloka 32

pracchardanaṁ kāyaśirōvirēkāstathaiva dhūmāḥ kavalagrahāśca ||28|| uṣṇāśca lēhāḥ kaṭukā nihanyuḥ kaphaṁ viśēṣēṇa viśōṣaṇaṁ ca | kaṭutrikaṁ cāpi vadanti pathyaṁ ghr̥taṁ kr̥mighnasvarasē vipakvam ||29|| nirguṇḍipatrasvarasē ca pakvaṁ sarpiḥ kaphōtthaṁ vinihanti kāsam | pāṭhāviḍavyōṣaviḍaṅgasindhutrikaṇṭarāsnāhutabhugbalābhiḥ ||30|| śr̥ṅgīvacāmbhōdharadēvadārudurālabhābhārgyabhayāśaṭībhiḥ | samyagvipakvaṁ dviguṇēna sarpirnidigdhikāyāḥ svarasēna caitat ||31|| śvāsāgnisādasvarabhēdabhinnānnihantyudīrṇānapi pañca kāsān |32|

View original

प्रच्छर्दनं कायशिरोविरेकास्तथैव धूमाः कवलग्रहाश्च ||२८|| उष्णाश्च लेहाः कटुका निहन्युः कफं विशेषेण विशोषणं च | कटुत्रिकं चापि वदन्ति पथ्यं घृतं कृमिघ्नस्वरसे विपक्वम् ||२९|| निर्गुण्डिपत्रस्वरसे च पक्वं सर्पिः कफोत्थं विनिहन्ति कासम् | पाठाविडव्योषविडङ्गसिन्धुत्रिकण्टरास्नाहुतभुग्बलाभिः ||३०|| शृङ्गीवचाम्भोधरदेवदारुदुरालभाभार्ग्यभयाशटीभिः | सम्यग्विपक्वं द्विगुणेन सर्पिर्निदिग्धिकायाः स्वरसेन चैतत् ||३१|| श्वासाग्निसादस्वरभेदभिन्नान्निहन्त्युदीर्णानपि पञ्च कासान् |३२|

Meaning of the śloka

For kaphaja kāsa: emesis, purgation, head-purging, smokes and gargles; hot, pungent licks destroy kapha and cause drying, especially. Kaṭutrika is also called wholesome; ghṛta cooked in kṛmighna juice, or in nirguṇḍī leaf juice, destroys kaphaja cough. A ghṛta cooked with pāṭhā, viḍa, vyoṣa, viḍaṅga, saindhava, trikaṇṭaka, rāsnā, citraka, balā, śṛṅgī, vacā, mustā, devadāru, durālabhā, bhārgī, abhayā and śaṭī, well cooked with double juice of nidigdhikā, destroys all five kinds of cough, even aggravated, with breathlessness, weak agni and voice change.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

kaphakāsacikitsitamāha- pracchardanamityādi| pracchardanaṁ vamanam| kāyaśirōvirēkā iti kāyavirēkō virēcanaṁ, śirōvirēkō nasyabhēdaḥ; sa ca pippalyādikr̥taḥ| tathaiva dhūmā virēcanā ityarthaḥ| uṣṇā lēhāḥ kaṭudravyakr̥tā ityarthaḥ| kaṭukāḥ kaphaharakaṭukadravyakr̥tāḥ| kaphaṁ kaphakāsaṁ, kāraṇē kāryōpacārāt| viśōṣaṇaṁ laghurūkṣālpabhōjanam, anyē nānāprakāralaṅghanamāhuḥ; tathā cōktam,- “catuḥprakārā saṁśuddhiḥ pipāsā mārutātapau| pācanānyupavāsaśca vyāyāmaścēti laṅghanam”- iti| pathyaṁ hitam| kr̥mighnasvarasē vipakvamārdraviḍaṅgasvarasavipakvaṁ, svarasālābhē ca pūrvōktakalpanayā saviḍaṅgacūrṇaṁ rātriparyuṣitaṁ jalaṁ grāhyam| anyē tu kr̥mighnaśabdēna kr̥mighnāni yāni dravyāṇi surasādīni tānyāhuḥ| nirguṇḍipatrasvarasē ca pakvamityādi nirguṇḍipatrasvarasē nīlasindhuvārasvarasē, nīlasindhuvāraśca śēphālikēti lōkē| pāṭhētyādi| vyōṣaṁ trikaṭukam| sindhu saindhavam| trikaṇṭō gōkṣurakaḥ| hutabhuk citrakaḥ| ambhōdharaḥ mustam| svarabhēdabhinnān kāṁsyapātrādisvarabhēdēna bhinnān| pañca kāsān hantīti stutivākyaṁ, tasmāt kaphakāsaṁ hantīti jñātavyaṁ, kaphakāsaprastāvāt| yadyapi vātakāsānantaraṁ pittakāsābhidhānaṁ yuktaṁ na kaphakāsābhidhānaṁ , tathā'pi kaphakāsapratikārasyōbhayahitatvapratipādanārthaṁ kathanam||28-31||-

Meaning of the commentary

The commentary explains: pracchardana is emesis; kāyavireka is purgation; śirovireka is a kind of nasya with pippalī and similar. Smokes are those that purge. Hot licks are made of pungent drugs. Vishoṣaṇa is light, dry and scanty food, or various fasting; a quoted line divides fasting into four: cleansing, thirst, wind and heat, digestion measures, fasting, and exercise. Kṛmighna juice is fresh viḍaṅga juice; if unavailable, water kept overnight with viḍaṅga powder; others mean kṛmighna drugs like surasā. Nirguṇḍī leaf juice is that of nīla sindhuvāra (śephālikā). Trikaṇṭaka is gokṣura; hutabhuj is citraka; ambhodhara is mustā. 'It destroys five kinds of cough' is praise, so it is understood to destroy kaphaja cough, given the context, though vāta and pitta kāsa are also treated in this passage.

Key terms

pracchardana
Emesis.
kavalagraha
Gargle.
viśoṣaṇa
Drying measures, light and scanty food.

Adhikarana 27 (32-33) · Śloka 33

vidārigandhōtpalasārivādīn niṣkvāthya vargaṁ madhuraṁ ca kr̥tsnam ||32|| ghr̥taṁ pacēdikṣurasāmbudugdhaiḥ kākōlivargē ca saśarkaraṁ tat | prātaḥ pibēt pittakr̥tē ca kāsē ratiprasūtē kṣatajē ca kāsē ||33||

View original

विदारिगन्धोत्पलसारिवादीन् निष्क्वाथ्य वर्गं मधुरं च कृत्स्नम् ||३२|| घृतं पचेदिक्षुरसाम्बुदुग्धैः काकोलिवर्गे च सशर्करं तत् | प्रातः पिबेत् पित्तकृते च कासे रतिप्रसूते क्षतजे च कासे ||३३||

Meaning of the śloka

Having made decoctions of vidārigandhā, utpala, sārivā and the like, and the entire sweet group, one should cook ghṛta with sugarcane juice, water and milk, and with the kākolī group, with sugar; drunk in the morning in pitta cough, in cough from over-indulgence, and in kṣataja cough.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

idānīṁ pittajakṣayajakṣatakāsānāṁ cikitsitamāha- vidārigandhētyādi| ādiśabdō vidārigandhādibhiḥ saha pratyēkaṁ sambadhyatē; tēna vidārigandhādiḥ, utpalādiḥ, sārivādiśca| madhuraṁ vargaṁ kākōlyādikam| kr̥tsnaṁ samagram| atrāpi niṣkvāthyēti sambadhyatē| dravapramāṇaṁ ca pratyēkaṁ snēhasamam| tathā ca paribhāṣā- “pañcaprabhr̥ti yatra syurdravāṇi snēhasaṁvidhau| tatra snēhasamānyāhurarvākca syāccaturguṇam”- iti| kākōlivargē ‘kalkīkr̥tē’ iti śēṣaḥ| saśarkaraṁ śarkarāprakṣēpam| prātaḥ pūrvāhṇē, pittādikāsē pibēt||32-33||

Meaning of the commentary

The commentary gives treatment of pittaja, kṣayaja and kṣataja cough. 'Vidārigandhādi, utpalādi and sārivādi' groups are each decocted; the sweet group is kākolī and the rest; the liquids are equal to the sneha, quoting a rule that where five or more liquids are used in a sneha preparation, they are equal to the sneha or fourfold. The kākolī group is made into a paste; sugar is added. It is drunk in the morning (forenoon).

Key terms

madhura varga (madhuravarga)
The sweet group of drugs (kākolī and others).
ratiprasūta kāsa
Cough arising from sexual excess.

Adhikarana 28 (34) · Śloka 34

kharjūrabhārgīmagadhāpriyālamadhūlikailāmalakaiḥ samāṁśaiḥ | cūrṇaṁ sitākṣaudraghr̥tapragāḍhaṁ trīn hanti kāsānupayujyamānam ||34||

View original

खर्जूरभार्गीमगधाप्रियालमधूलिकैलामलकैः समांशैः | चूर्णं सिताक्षौद्रघृतप्रगाढं त्रीन् हन्ति कासानुपयुज्यमानम् ||३४||

Meaning of the śloka

Powder of kharjūra, bhārgī, māgadhā, priyāla, madhūlikā, elā and āmalaka in equal parts, rich in sugar, honey and ghṛta, when used, destroys three (kinds of) cough.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

kharjūrabhārgītyādi| priyālaḥ cāraḥ| madhūlikā markaṭakaḥ| samāṁśaiḥ tulyapramāṇaiḥ| trīn kāsān pittōraḥkṣatakṣayajān| kharjūrādibhistulyabhāgaiḥ kr̥taṁ cūrṇaṁ sitākṣaudraghr̥tapragāḍhaṁ lēhatvēnōpayujyamānaṁ trīn kāsān hantīti piṇḍārthaḥ| pittakāsacikitsitaṁ yadatrōraḥkṣatakṣayakāsābhyāṁ sahaiva kathitaṁ tadubhayatulyacikitsitakhyāpanārtham||34||

Meaning of the commentary

The commentary says priyāla is cāra; madhūlikā is markaṭaka; equal parts. The three kāsas are the pitta, chest-injury and depletion types. The powder is used as a lick with sugar, honey and ghṛta. The pitta-cough treatment is given together with those of chest injury and depletion to show that their treatment is alike.

Key terms

priyāla
Cāra (Buchanania).
madhūlikā
Markaṭaka (a grass).

Adhikarana 29 (35) · Śloka 35

raktāharidrāñjanavahnipāṭhāmūrvōpakulyā vilihēt samāṁśāḥ | kṣaudrēṇa kāsē kṣatajē kṣayōtthē pibēdghr̥taṁ cēkṣurasē vipakvam ||35||

View original

रक्ताहरिद्राञ्जनवह्निपाठामूर्वोपकुल्या विलिहेत् समांशाः | क्षौद्रेण कासे क्षतजे क्षयोत्थे पिबेद्घृतं चेक्षुरसे विपक्वम् ||३५||

Meaning of the śloka

Raktā, haridrā, añjana, vahni, pāṭhā, mūrvā and upakulyā in equal parts, licked with honey in kṣataja and kṣayaja cough; and ghṛta cooked in sugarcane juice may be drunk.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

raktētyādi| raktā mañjiṣṭhā, añjanaṁ sauvīrāñjanaṁ, samānatantradarśanāt, vahniḥ ajamōdā, mūrvā cōrasnāyuḥ, upakulyā pippalī| samāṁśāḥ tulyabhāgāḥ| mañjiṣṭhādīni pippalyantāni dravyāṇi tulyabhāgāni cūrṇīkr̥tāni kṣatajē kṣayōtthē ca kāsē madhunā vilihēt, cakārāt pittakāsē'pi; ikṣurasē vipakvaṁ vā ghr̥taṁ pibēditi piṇḍārthaḥ||35||

Meaning of the commentary

The commentary says raktā is mañjiṣṭhā; añjana is sauvīrāñjana, by agreement with a similar tantra; vahni is ajamodā; mūrvā is corasnāyu; upakulyā is pippalī. The equal-part powder is licked with honey in chest-injury and depletion cough, and by 'ca' in pittaja cough too; or ghṛta cooked in sugarcane juice is drunk.

Key terms

raktā
Mañjiṣṭhā.
añjana
Sauvīrāñjana (a mineral collyrium).

Adhikarana 30 (36) · Śloka 36

cūrṇaṁ pibēdāmalakasya vā'pi kṣīrēṇa pakvaṁ saghr̥taṁ hitāśī |36|

View original

चूर्णं पिबेदामलकस्य वाऽपि क्षीरेण पक्वं सघृतं हिताशी |३६|

Meaning of the śloka

Or he may drink powder of āmalaka, cooked in milk with ghṛta, by one who eats wholesome food.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

tēṣāmaparamapi cikitsitamāha- cūrṇamityādi| āmalakasya cūrṇaṁ saghr̥taṁ vipakvaṁ hitāśī kṣīrēṇa saha pibēditi sambandhaḥ| ‘hitāśī’ ityatra ‘hitāya’ iti kēcit paṭhanti; tatra kāsaśāntayē iti vyākhyānam|36|-

Meaning of the commentary

The commentary gives another remedy for those cough types: āmalaka powder cooked with ghṛta in milk is drunk by one on wholesome diet. Some read 'hitāya' for 'hitāśī', explaining it as for pacifying the cough.

Key terms

āmalaka
Emblic myrobalan.
hitāśin (hitāśī)
One who eats wholesome food.

Adhikarana 31 (36) · Śloka 37

cūrṇāni gōdhūmayavōdbhavāni kākōlivargaśca kr̥taḥ susūkṣmaḥ ||36|| kāsēṣu pēyastriṣu kāsavadbhiḥ kṣīrēṇa sakṣaudraghr̥tēna vā'pi |37|

View original

चूर्णानि गोधूमयवोद्भवानि काकोलिवर्गश्च कृतः सुसूक्ष्मः ||३६|| कासेषु पेयस्त्रिषु कासवद्भिः क्षीरेण सक्षौद्रघृतेन वाऽपि |३७|

Meaning of the śloka

Powders of wheat and barley, and the kākolī group made very fine, should be drunk in the three coughs with milk, or with honey and ghṛta, by those with cough.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

pittajādikāsatrayē'paramapi cikitsitamāha- cūrṇānītyādi| gōdhūmādicūrṇāni cūrṇīkr̥taḥ kākōlyādigaṇaśca madhughr̥tayuktēna dugdhēna pittōraḥkṣatakṣayajakāsavadbhiḥ puruṣaiḥ pēya ityarthaḥ| kēcidgōdhūmacūrṇādicūrṇatrayaṁ yathākramaṁ triṣu kāsēṣu tribhirēva kṣīrādibhirdravaiḥ pēyamicchanti||36||-

Meaning of the commentary

The commentary says wheat and other powders and the kākolī group are drunk with milk mixed with honey and ghṛta by those with pitta, chest-injury and depletion cough. Some assign the three powders in order to the three coughs with three different liquids.

Key terms

godhūma
Wheat.
kākoli varga (kākolivarga)
The kākolī group of drugs.

Adhikarana 32 (37) · Śloka 37

guḍōdakaṁ vā kvathitaṁ pibēddhi kṣaudrēṇa śītaṁ maricōpadaṁśam ||37||

View original

गुडोदकं वा क्वथितं पिबेद्धि क्षौद्रेण शीतं मरिचोपदंशम् ||३७||

Meaning of the śloka

Or he may drink cooled, boiled jaggery-water with honey, and with pepper as a relish.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

guḍōdakamityādi| guḍōdakaṁ śītakaṣāyavidhinā gr̥hītaṁ, kvathitamiti pakvamityarthaḥ; ētēna śītakaṣāyīkr̥tasya guḍōdakasya paścātkiñcitpakvasya śītībhūtasya kṣaudrēṇa saha pānamityarthaḥ| vēti vikalpastu pūrvayōgāpēkṣayā| maricōpadaṁśaṁ samaricabhakṣaṇam||37||

Meaning of the commentary

The commentary says jaggery-water is prepared by the cold-infusion method, then lightly boiled and cooled, and drunk with honey. The alternative 'or' refers to the previous yoga. 'With pepper as relish' means eating pepper with it.

Key terms

guḍodaka
Jaggery water.
upadaṃśa
Relish or accompaniment.

Adhikarana 33 (38-41) · Śloka 41

prasthatrayēṇāmalakīrasasya śuddhasya dattvā'rdhatulāṁ guḍasya | cūrṇīkr̥tairgranthikacavyajīravyōṣēbhakr̥ṣṇāhapuṣājamōdaiḥ ||38|| viḍaṅgasindhutriphalāyavānīpāṭhāgnidhānyaiśca picupramāṇaiḥ | dattvā trivr̥ccūrṇapalāni cāṣṭāvaṣṭau ca tailasya pacēdyathāvat ||39|| taṁ bhakṣayēdakṣaphalapramāṇaṁ yathēṣṭacēṣṭastrisugandhiyuktam | anēna sarvē grahaṇīvikārāḥ saśvāsakāsasvarabhēdaśōthāḥ ||40|| śāmyanti cāyaṁ ciramantaragnērhatasya puṁstvasya ca vr̥ddhihētuḥ | strīṇāṁ ca vandhyāmayanāśanaḥ syāt kalyāṇakō nāma guḍaḥ pratītaḥ ||41||

View original

प्रस्थत्रयेणामलकीरसस्य शुद्धस्य दत्त्वाऽर्धतुलां गुडस्य | चूर्णीकृतैर्ग्रन्थिकचव्यजीरव्योषेभकृष्णाहपुषाजमोदैः ||३८|| विडङ्गसिन्धुत्रिफलायवानीपाठाग्निधान्यैश्च पिचुप्रमाणैः | दत्त्वा त्रिवृच्चूर्णपलानि चाष्टावष्टौ च तैलस्य पचेद्यथावत् ||३९|| तं भक्षयेदक्षफलप्रमाणं यथेष्टचेष्टस्त्रिसुगन्धियुक्तम् | अनेन सर्वे ग्रहणीविकाराः सश्वासकासस्वरभेदशोथाः ||४०|| शाम्यन्ति चायं चिरमन्तरग्नेर्हतस्य पुंस्त्वस्य च वृद्धिहेतुः | स्त्रीणां च वन्ध्यामयनाशनः स्यात् कल्याणको नाम गुडः प्रतीतः ||४१||

Meaning of the śloka

Kalyāṇaka guḍa: three prasthas of clean āmalaka juice, with half a tulā of jaggery; powders of granthika, cavya, jīraka, vyoṣa, ibhakṛṣṇā, ahapuṣā (ajamodā), viḍaṅga, saindhava, triphalā, yavānī, pāṭhā, agni and dhānya, in picu measure; eight palas of trivṛt powder and eight of oil; cooked properly, and this is eaten in akṣa-fruit measure, at will in conduct, with the three fragrant drugs. By this all grahaṇī disorders with breathlessness, cough, voice change and swellings subside; it increases the manhood of one whose fire and potency are weakened, and destroys the barrenness of women. This guḍa is known as kalyāṇaka.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

kalyāṇaguḍamāha- prasthatrayēṇētyādi| śuddhasya nirmalasya| ardhatulāṁ pañcāśatpalāni| granthikaṁ pippalīmūlaṁ, vyōṣaṁ trikaṭu, ibhakr̥ṣṇā hastipippalī, sindhu saindhavaṁ, agniḥ citrakaḥ| picupramāṇaiḥ karṣapramāṇaiḥ; ‘palapramāṇaiḥ’ ityanyē paṭhanti; tanna, samānatantravirōdhāt| ‘dattvā trivr̥ccūrṇapalāni cāṣṭau’ ityatra ‘īṣattailabhr̥ṣṭāni’ iti śēṣaḥ, trivr̥tō rēcanīyatāsphōṭanārthaṁ vr̥ddhapāramparyasmaraṇāt| yathāvat mr̥dumadhyakrūrakōṣṭhakramānurūpaṁ kharamr̥dumadhyapākēnētyarthaḥ| ayamiti kalyāṇakaḥ| puṁstvasya śukrasya, atrāpi hatasyēti sambadhyatē| kalyāṇaka iti kalyāṇakaraṇāt||38-41||-

Meaning of the commentary

The commentary gives the kalyāṇaka guḍa. 'Clean' means clear; a half tulā is fifty palas. Granthika is pippalīmūla; vyoṣa is trikaṭu; ibhakṛṣṇā is gajapippalī; sindhu is saindhava; agni is citraka. Picu measure is a karṣa (others say a pala, rejected by agreement with similar tantras). The eight palas of trivṛt powder are lightly fried in a little oil so as to increase its purgative quality, as remembered in the elders' tradition. 'Properly' means with a mild, medium or strong cooking as suits the patient's bowel. 'Kalyāṇaka' means the auspicious one.

Key terms

kalyāṇaka guḍa
A named jaggery-based medicinal confection.
picu
A unit of measure (a karṣa).
trivṛt
Operculina, a purgative root.

Adhikarana 34 (42-46) · Śloka 46

dvipañcamūlēbhakaṇātmaguptābhārgīśaṭīpuṣkaramūlaviśvān | pāṭhāmr̥tāgranthikaśaṅkhapuṣpīrāsnāgnyapāmārgabalāyavāsān ||42|| dvipālikān nyasya yavāḍhakaṁ ca harītakīnāṁ ca śataṁ gurūṇām | drōṇē jalasyāḍhakasaṁyutē ca kvāthē kr̥tē pūtacaturthabhāgē ||43|| pacēttulāṁ śuddhaguḍasya dattvā pr̥thak ca tailāt kuḍavaṁ ghr̥tācca | cūrṇaṁ ca tāvanmagadhōdbhavāyā dēyaṁ ca tasminmadhu siddhaśītē ||44|| rasāyanāt karṣamatō vilihyāddvē cābhayē nityamathāśu hanyāt | tadrājayakṣmagrahaṇīpradōṣaśōphāgnimāndyasvarabhēdakāsān ||45|| pāṇḍvāmayaśvāsaśirōvikārān hr̥drōgahikkāviṣamajvarāṁśca | mēdhābalōtsāhamatipradaṁ ca cakāra caitadbhagavānagastyaḥ ||46||

View original

द्विपञ्चमूलेभकणात्मगुप्ताभार्गीशटीपुष्करमूलविश्वान् | पाठामृताग्रन्थिकशङ्खपुष्पीरास्नाग्न्यपामार्गबलायवासान् ||४२|| द्विपालिकान् न्यस्य यवाढकं च हरीतकीनां च शतं गुरूणाम् | द्रोणे जलस्याढकसंयुते च क्वाथे कृते पूतचतुर्थभागे ||४३|| पचेत्तुलां शुद्धगुडस्य दत्त्वा पृथक् च तैलात् कुडवं घृताच्च | चूर्णं च तावन्मगधोद्भवाया देयं च तस्मिन्मधु सिद्धशीते ||४४|| रसायनात् कर्षमतो विलिह्याद्द्वे चाभये नित्यमथाशु हन्यात् | तद्राजयक्ष्मग्रहणीप्रदोषशोफाग्निमान्द्यस्वरभेदकासान् ||४५|| पाण्ड्वामयश्वासशिरोविकारान् हृद्रोगहिक्काविषमज्वरांश्च | मेधाबलोत्साहमतिप्रदं च चकार चैतद्भगवानगस्त्यः ||४६||

Meaning of the śloka

Agastya's rasāyana: the two pañcamūlas (daśamūla), ibhakaṇā, ātmaguptā, bhārgī, śaṭī, puṣkaramūla, viśva, pāṭhā, amṛtā, granthika, śaṅkhapuṣpī, rāsnā, agni, apāmārga, balā and yavāsa, two palas each; a yavāḍhaka and a hundred large harītakīs; in a droṇa of water with an āḍhaka; when the decoction is reduced to a quarter and strained, a tulā of clean jaggery, an oil kuḍava and a ghṛta kuḍava separately, and pippalī powder are added, and honey to the cooled, cooked mixture. A karṣa of this rasāyana is licked daily, with two harītakīs; it quickly destroys rājayakṣmā, grahaṇī disorder, swelling, weak agni, voice change, cough, pāṇḍu, breathlessness, head disorders, heart disease, hiccup and irregular fevers, and gives intelligence, strength and vigour. Lord Agastya made this.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

agastyāvalēhamāha- dvipañcamūlētyādi| dvipañcamūlaṁ daśamūlam| ibhakaṇā gajapippalī| ātmaguptā kapikacchūḥ| granthikaṁ pippalīmūlam| agniḥ citrakaḥ| yavāsō dhanvayavāsakaḥ, pūrvapadalōpāt| nyasya prakṣipya| yavāḍhakaṁ catuḥṣaṣṭipalāni| gurūṇām atisthūlānām| jaladrōṇē dvādaśādhikapañcaśatapalēṣu| dvipañcamūlādīn pratyēkaṁ dvipalapramāṇān yavāḍhakaṁ ca tathā harītakīśataṁ jaladrōṇē prakṣipya tāvat pacēdyāvat pādāvaśēṣitaṁ, tataśca tasmin kaṣāyē vastrapūtē guḍatulāṁ śuddhasvinnaharītakīśataṁ tathā ghr̥tatailayōḥ pratyēkamaṣṭau palāni prakṣipya pacēt yāvattantumattvājjalapatitaṁ na śīryatē, tataśca pippalīcūrṇaṁ catuṣpalaṁ madhu cāṣṭapalapramāṇaṁ dattvā sthāpayēt, tataḥ tasmādrasāyanāt, kalkam ardhapalapramāṇaṁ lihyāt, harītakīdvayaṁ ca khādēt| ētadrasāyanaṁ bhagavatā agastyēna kr̥tam||42-46||

Meaning of the commentary

The commentary explains the Agastya avaleha. The two pañcamūlas are daśamūla; ibhakaṇā is gajapippalī; ātmaguptā is kapikacchū; granthika is pippalīmūla; agni is citraka; yavāsa is dhanvayavāsaka. 'Yavāḍhaka' is sixty-four palas; 'large' harītakīs are very big ones; the water is 512 palas. The drugs, two palas each, with the barley and the hundred harītakīs, are boiled with the water until a quarter remains. Then, in the strained decoction, jaggery, the cleaned steamed harītakīs, eight palas each of ghṛta and oil are added and cooked until it forms a thread and does not disperse in water; four palas of pippalī powder and eight palas of honey are added and stored. A half pala of paste is licked from it with two harītakīs. This rasāyana was made by Agastya.

Key terms

agastya rasāyana (agastyāvaleha)
A named rejuvenative confection ascribed to Agastya.
daśamūla (dvipañcamūla)
The ten-root group.
rājayakṣmā
A classical wasting disorder.

Adhikarana 35 (47-48) · Śloka 48

kulīraśuktīcaṭakaiṇalāvānniṣkvāthya vargaṁ madhuraṁ ca kr̥tsnam | pacēdghr̥taṁ tattu niṣēvyamāṇaṁ hanyāt kṣatōtthaṁ kṣayajaṁ ca kāsam ||47|| śatāvarīnāgabalāvipakvaṁ ghr̥taṁ vidhēyaṁ ca hitāya kāsinām ||48||

View original

कुलीरशुक्तीचटकैणलावान्निष्क्वाथ्य वर्गं मधुरं च कृत्स्नम् | पचेद्घृतं तत्तु निषेव्यमाणं हन्यात् क्षतोत्थं क्षयजं च कासम् ||४७|| शतावरीनागबलाविपक्वं घृतं विधेयं च हिताय कासिनाम् ||४८||

Meaning of the śloka

Having decocted kulīra (crab), śukti (oyster), caṭaka (sparrow), eṇa (deer) and lāva (quail), and the entire sweet group, one should cook ghṛta; used, it destroys kṣataja and kṣayaja cough. Ghṛta cooked with śatāvarī and nāgabalā is also to be applied for the benefit of those with cough.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

kulīraśuktītyādi| kulīraḥ karkaṭaḥ, śuktiḥ jalaśuktiḥ, caṭakō grāmacaṭakaḥ, ēṇaḥ kr̥ṣṇamr̥gaḥ, madhuravargaḥ kākōlyādiḥ, kr̥tsnaṁ samagram| kēcit ‘niṣkvāthya vargairmadhuraistathā'nyaṁ’ iti paṭhitvā kākōlyādisahitāni lāvādīni niṣkvāthya tathā anyairmadhurairjīvanīyaiḥ kalkīkr̥tairghr̥taṁ pacēditi vyākhyānayanti| cakārāt pittajakāsamapi| śatāvarīnāgabalētyādi| kēcit śatāvarīnāgabalākalkē ghr̥taṁ siddhamicchanti; tanna, samānatantravirōdhāt||47-48||-

Meaning of the commentary

The commentary explains: kulīra is crab; śukti is water-oyster; caṭaka is house sparrow; eṇa is black deer; the sweet group is kākolī and the like. By 'ca', pitta cough is also included. Some read 'niṣkvāthya vargair madhurais tathā 'nyam' and take the birds and kākolī group as decocted with other sweet drugs pasted. Some prefer ghṛta cooked with a paste of śatāvarī and nāgabalā; the commentators reject this by agreement with a similar tantra.

Key terms

kulīra
Crab.
śukti
Oyster (water-shell).
caṭaka
Sparrow.

Adhikarana puṣpikā · Śloka 52

iti suśrutasaṁhitāyāmuttaratantrāntargatē kāyacikitsātantrē kāsapratiṣēdhō nāma (caturdaśō'dhyāyaḥ, āditaḥ) dvipañcāśattamō'dhyāyaḥ ||52||

View original

इति सुश्रुतसंहितायामुत्तरतन्त्रान्तर्गते कायचिकित्सातन्त्रे कासप्रतिषेधो नाम (चतुर्दशोऽध्यायः, आदितः) द्विपञ्चाशत्तमोऽध्यायः ||५२||

Meaning of the śloka

Thus ends the fifty-second chapter (the fourteenth from the beginning of this section), named Kāsapratiṣedha, in the Kāyacikitsā-tantra within the Uttaratantra of the Suśruta Saṃhitā.

🔊 Audio coming soon

Hide commentary

iti śrīḍalha(hla)ṇaviracitāyāṁ nibandhasaṅgrahākhyāyāṁ suśrutavyākhyāyāmuttaratantrē kāsapratiṣēdhō nāma dvipañcāśattamō'dhyāyaḥ||52||

Meaning of the commentary

Thus ends the fifty-second chapter, named Kāsapratiṣedha, in the Kāyacikitsā of the Uttaratantra, in the Suśruta commentary called Nibandhasaṅgraha composed by Śrī Ḍalhaṇa.

Key terms

kāsapratiṣedha
The chapter on measures against cough.
nibandhasaṅgraha
Ḍalhaṇa's commentary on the Suśruta Saṃhitā.